Så engagerar tillväxtraketen Quinyx sina medarbetare

Av Tina Sjöström den 7 november 2019 942 visningar

MEDARBETARENGAGEMANG. Med hjälp av datadriven HR finns stora möjligheter att vara proaktiv. Tack vare att resultaten av de månatliga mätningarna av medarbetarnas engagemang (eNPS) och stressnivå tolkas direkt och tas på allvar, har Quinyx ett ovanligt högt medarbetarengagemang – och därmed också hög produktivitet.

– Personalengagemang ger drivna medarbetare som mår bra, det har blivit en sanning för oss på bolaget, berättar Madelen Fredriksson, HR-chef hos Quinyx. Nu börjar vi även se forskningsrapporter som styrker att det finns en tydlig korrelation mellan engagerade medarbetare, nöjda kunder, låga stressnivåer och hög produktivitet.

Quinyx är världsledande när det gäller mjukvara för schemaläggning av personal och har 200 anställda runt om i Europa och i USA. Kunderna är globala kedjor som McDonalds, ISS, Telenor och Rituals Cosmetics, företag med stort behov av enkel och effektiv schemaläggning som samtidigt engagerar medarbetarna.

Engagerade medarbetare – en avgörande faktor
För de allra flesta företag är personalen både den största investeringen och den största tillgången. Det finns ett tydligt samband mellan sjukfrånvaro, personalomsättning och kundnöjdhet. Oengagerad personal leder till sämre lönsamhet och svårigheter att rekrytera, man får helt enkelt ett dåligt employer brand.

– Vi arbetar med personalens engagemang på en strategisk nivå, eftersom de är en avgörande faktor för att vi ska nå våra höga företagsmål, poängterar Madelen Fredriksson.

Employee Net Promoter Score, eNPS, är ett mått på hur villiga medarbetarna är att rekommendera sin arbetsplats. Mätskalan går från -100 till 100 och ett värde över 0 klassas som bra, över 20 är mycket bra. Quinyx ligger på ett värde över 50.

– Siffrorna för personalens engagemang är strålande – men det finns även stora utmaningar i den här typen av organisation, det är vi medvetna om. I en snabbrörlig och växande organisation, full av drivna och engagerade människor, måste vi försäkra oss om att personer jobbar på ett hållbart sätt och får den återhämtning de behöver.

Gäller att agera på resultaten
Framgångsreceptet för så höga värden när det gäller eNPS är enligt Madelen inte bara att vara transparent och lyhörd som arbetsgivare utan att också agera på medarbetarnas synpunkter. Genom att månadsvis skicka ut undersökningar – pulser – till medarbetarna kan man hos Quinyx se trender och snabbt fånga upp eventuella orosmoment.

– Vi får alltid över 80 procent i svarsfrekvens på våra pulser. Vi håller pulserna korta med max fem frågor och skickar istället ut oftare. Två av frågorna är alltid samma – eNPS och stressnivå, sen tillkommer några frågor inom områden som vi just den månaden vill veta mer om.

– Det viktigaste är såklart att arbeta aktivt med resultatet från pulserna och det är här jag kommer in i bilden. Jag tolkar resultaten och hjälper cheferna att agera. I våra affärsmål finns förutom mål för försäljning och kvalitet även mål för eNPS och stressnivåer. Resultaten från pulserna presenteras på våra globala månadsmöten.

Öppen dialog och proaktivitet
Om Madelen märker att eNPS-nivån sjunker i ett team arrangerar hon omgående ett engagemangsretrospektiv. Teamet samlas till en öppen dialog där man pratar om vad som är bra och vad som fungerar mindre bra.

– Ibland kan dessa dialoger landa i att vi gör om en hel process, ibland vem som ska tömma diskmaskinen. Det är högt och lågt, utan dialog kan det vara svårt att sätta fingret på vad som påverkar människors engagemang.

Hos Quinyx använder man sig också av pulsmätning på medarbetarna för att hålla koll på stressnivån, något som fallit oerhört väl ut.

– Vi har hittills i år inte haft någon som varit sjukskriven på grund av stress. Men jag vill poängtera att det inte finns någon quickfix för att komma till rätta med höga stressnivåer, människor fungerar olika. Det handlar om att arbeta med resultatet på rätt sätt. Det kan lika gärna handla om att du kopplar din leverans till ditt egenvärde eller att du upplever att du inte blir lyssnad på.

– Att jobba med HR på traditionellt sätt handlar ofta om att lösa problem när de redan uppstått, att en person blivit långtidssjuk eller slutar. Tack vare datadriven HR kan du vara proaktiv, förutse eventuella problem och hjälpa medarbetarna innan det går så långt som till sjukskrivning eller en uppsägning, säger Madelen avslutningsvis.

Läs mer om Quinyx »

4 tips för bra återkoppling vid medarbetarundersökningar

Svarsfrekvensen: Om resultatet ska vara tillförlitligt måste svarsfrekvensen vara hög. En av framgångsfaktorerna för att nå en hög svarsfrekvens är att skicka ut undersökningarna – pulserna – i ett forum dit trafiken redan drivs naturligt, till exempel intranätet eller schemaläggningssystemet. Om en anställd inte vill svara så är den personen troligen inte så engagerad som du önskar.

Frågorna: Utforma frågor som är relevanta för verksamheten och använd bara några få åt gången. Låt frågor som är de KPI:er du arbetar med vara återkommande för att enklare se trender. Lägg till ytterligare några frågor som ger dig fördjupad information om olika områden.

Iteration: Den traditionella årliga medarbetarundersökningen fungerar dåligt i många organisationer, eftersom utvecklingen går allt snabbare. Rekommendationen är därför täta uppföljningar på månadsbasis så att resultaten är aktuella och kan arbetas med i realtid.

Resultaten: Pulsen i sig är egentligen enbart ett analysverktyg som hjälper dig att se indikationer och följa trender i organisationen. Det viktiga är hur resultaten tolkas och hur du agerar på detta. Har ni inte möjlighet till en dedikerad resurs som analyserar resultaten, så utbilda cheferna i bolaget. Analysera svarsfrekvensen på gruppnivå, är den låg så prata med gruppchefen.

Fotnot: Detta inlägg sponsras av en samarbetspartner som vi på HRbloggen.se varmt kan rekommendera.

Om
Senaste inlägg

Tina Sjöström

Skribent / Journalist

Tina Sjöström är en av HR-bloggens professionella skribenter. Hon har jobbat med marknadskommunikation ända sedan mitten av 1990-talet och frilansar numera som journalist med fokus på företagande, näringsliv och ekonomi.