Framtidssäkra kompetensen med lärande
KOMPETENSUTVECKLING. Teknisk utveckling ställer helt nya kompetenskrav. För att framtidssäkra företag och organisationer, måste vi jobba mer strategiskt med drivkrafter, gränsöverskridande samarbeten och tid för lärande, menar Jannie Jeppesen på Swedish Edtech Industry.
Jannie Jeppesen är VD för Swedish Edtech Industry, en ideell branschförening som vill bidra till att Sverige blir världsledande på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter i utbildningssystemet.
EdTech står för Educational Technology och fokuserar på användningen av digitala hjälpmedel för att underlätta lärande (källa). Även om det är ett relativt nytt begrepp i Sverige, nådde globala investeringar i EdTech-bolag nya rekord under första halvan av 2018.
Vad beror det ökade intresset för EdTech på? I en färsk intervju med Jannie Jeppesen, VD för Swedish Edtech Industry, svarar hon på hur tekniken kan bidra till att framtidssäkra företag och organisationer.
Vad är anledningarna till det ökade intresset för EdTech?
– Vi lever i en kompetensekonomi. Globaliseringen sätter press på oss att vara fortsatt konkurrenskraftiga. När andra länder kan erbjuda samma produkter och tjänster som vi till en lägre kostnad, måste vi hitta nya sätt att differentiera oss. Behoven av kompetensutveckling och kompetensväxling driver också på tillväxten.
– Teknisk utveckling ställer helt nya kompetenskrav på organisationer, exempelvis automatisering och robotisering. Detta triggar en förändring. Tidigare räckte det ofta att addera nya färdigheter till sin nuvarande kompetens för att vara relevant. Idag handlar det mer om att skaffa sig en helt ny uppsättning kompetenser.
Hur påverkar dessa förändringar företag och organisationer?
– Det är absolut företagskritiskt! Har du inte rätt kompetens, så har du ingenting att sälja. Företag och organisationer och deras ”affärserbjudande” behöver konstant utvecklas och omformas. Vi måste samarbeta med tekniken för att förstå hur vi kan optimera användningen av den.
– För att lyckas behöver vi skapa en lärandeorganisation som uppmuntrar innovation, kreativitet och samarbete mellan kompetenser i team – såväl som med robotar.
Vad innebär det i praktiken för arbetsgivare?
– Hjärtkirurgi är ett bra exempel på hur vi måste samarbeta över specialistområden. Idag genomförs operationer till stor del av robotar. Medan läkaren är specialiserad på hjärtat, behöver hen samarbeta med ingenjören för att kunna genomföra operationerna.
– Dagens banktjänster visar på behovet av att tänka nytt gällande att attrahera kompetens. En banks nyckelkompetenser brukade vara ekonomer och ingenjörer, där hög lön var viktigt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Idag söker man ”user experience designers”, som snarare efterfrågar en kreativ arbetsmiljö, teamarbete och att ha ett meningsfullt jobb.
Hur skapar man då en vinnande lärandestrategi?
– Allt fler ledningar plockar in en Head of Learning & Development för att säkerställa att organisationen konstant lär och utvecklas. Digitalisering ger möjligheten, men lärande är ingen quick fix! De övergripande processerna och strukturen för lärande måste definieras av ledningen i affärsplanen. Sedan gäller det att följa upp framsteg på såväl individ- som företagsnivå. Att koppla lärande och mjuka färdigheter till hårda siffror. Hur uppnås RoI?
– En nyckel för att lyckas med digitalt lärande är att tillåta tid för det. Googles anställda utgår från modellen 70/20/10, som innebär att de spenderar 70 procent av sin tid på sina primära uppgifter, 20 procent på relaterade projekt och 10 procent på att lära sig nya färdigheter och att jobba med sidoprojekt. Just deras 10 % har visat sig stå för en stor del av Googles nya affärsdrivande innovationer och har direkt lett till utveckling.
Till sist: Vad vinner företag på att engagera sig i lärande?
– Organisationens kompetens framtidssäkras och affärsutvecklingen drivs framåt. Att identifiera och dra nytta av medarbetarnas drivkrafter leder inte bara till ökat engagemang, utan öppnar också för nya kompetenser du inte ens tänkt på. Exempelvis kan en ingenjör som är intresserad av marknadsföring visa sig vara en vinnande kombination!
Hos Loops Business Insights kan du läsa intervjun i sin helhet och få veta hur du kan använda digitalt lärande för att ta steget mot att bli en lärande organisation.
Läs mer »Fotnot: Denna artikel sponsras av en samarbetspartner som vi på HRbloggen.se varmt kan rekommendera.
Annika Ahnlund
Senaste inlägg av Annika Ahnlund (Se alla)
- Därför söker era medarbetare nytt jobb 2020 - 15 januari 2020
- 2019 – året då företag insåg vikten av lärande? - 17 december 2019
- Digitala verktyg bidrar till hållbara medarbetare - 4 december 2019
- IQ-test eller personlighetstest – vad fungerar bäst i rekryteringen? - 14 november 2019
- 3 sätt för HR att agera utifrån data - 4 november 2019
Tags: digitalisering, kompetensförsörjning, lärande, strategisk HR, trender
Du kanske också vill läsa…
Ingen kommentar »
1 Pingbacks »
-
[…] läranderesa Att skapa förutsättningar för kontinuerligt lärande och utveckling är idag en betydande framgångsfaktor. Kontinuerligt lärande stöttar förändringsprocesser, ökar engagemanget, bidrar till att […]
HR är strukturmässigt svagt i förhållande till företagets produktionsansvariga och ekonomer i en blivande teknikutveckling för företaget. HR måste hitta nya, för företaget närande arbetsuppgifter, som kan matcha ingenjörernas och ekonomiernas sakkunskap. Nyckeln för HR ligger i att kunna fånga upp och tillvarata ”Kunskap i Sak” från företagets egna professionella. De är ju de bästa som går att få genom HRs egen rekryteringsrutin.
Och EdTech skulle ha stor nytta, i sin egen support-organisation, att kunna lyssna på de professionella via HRs kunskapsanalyser. Och genom att, i sin egen teknik-undervisning, tillvarata den tredje teoretiska vågens utveckling av Distance Education (Holm 2018).
Lärandeparadigmet, som EdTech industrin idag lyfter fram, borde alla inblandade granska med lupp. Lärandeparadigmet är en politisk norm, som blivit påtvingad hela samhället, även företagen.
Läs mer på två bloggar:
HR svagt mot ekonomer och ingenjörer »
Distance Education utmanar NPM »
Kerstin I. M. Holm
Kunskapsanalytiker
Utbildningsledare i en Supportorganisation
Fil.dr. i pedagogik
Tack för initierad kommentar, Kerstin. Jag tog mig friheten att uppdatera din kommentar med direktlänkar till de två blogginlägg du hänvisar till, då de inte var helt lätta att hitta.
//Annika Ahnlund, redaktör