Konflikter del 2: Konstruktiv vs. destruktiv ilska
KONFLIKTHANTERING. Varför förvandlas vi så ofta till rytande lejon i konflikter på jobbet? Karin Isberg förklarar hur ilskan kan vara både konstruktiv och destruktiv.
I konflikter leder ilska till låsningar snarare än lösningar, det har du säkert upplevt flera gånger. Ändå är det lätt att bli arg i en konflikt. Varför? Därför att ilska fyller en viktig funktion och rätt använd kan den vara konstruktiv.
Skillnaden mellan känslor och affekter
Inom psykologin skiljer man mellan känslor och affekter. Känslor är något som vi är medvetna om. Du kan till exempel säga ”Jag är glad” eftersom du känner att du är det. Affekter däremot är omedvetna. Precis som stress triggas de av sådant som sker i din omvärld och handlar i grund och botten om att du ska överleva.
Ett exempel på en affekt är äckel. Du känner instinktivt äckel inför rutten mat och äcklets funktion blir då att säga ”Akta dig, det är inte bra för dig. Du kan bli sjuk och illamående om du äter det där”.
Ilska är också en affekt, och precis som äckel fyller den en viktig funktion. Ilskan hjälper dig att försvara dig när du upplever att någon hotar dig. Då blir du arg, vilket ger dig ökade krafter som gör att du vågar stå upp för dig själv och försvara dig.
Ger styrka och självrespekt
På så sätt är ilska konstruktivt. Rätt använd gör ilskan att du får styrka för att lösa hotfulla problem i stället för att känna dig maktlös och rädd.
Det är det här som gör att du blir arg när någon kritiserar dig, eftersom du vid det här laget vet att kritik upplevs som ett hot av hjärnan. Och vad händer i dig när du är arg? Jo, dina primitiva överlevnadsinstinkter får dig att slåss mot det som din hjärna upplever som en fara. Stresshormonerna pumpar i blodet, du eldar upp dig själv och blir aggressiv – precis som det ska vara om du behöver försvara dig mot en hotfull fiende.
Ilska är alltså en naturlig försvarsreaktion när du känner dig hotad, kränkt eller rädd. Om du använder ilskereaktionen konstruktivt är den ett sätt att stå upp för dig själv, säga ifrån när du blir dåligt behandlad och sätta ner foten för att markera var dina gränser går. På så sätt blir din ilska ett verktyg för att visa självrespekt.
Vuxna människor och barnsliga reaktioner
Å andra sidan finns ilska som inte alls handlar om försvar. Det är när den används för att angripa någon annan. Gärna med avsikten att såra och skada. Om du står inför en våldsam angripare och slåss för din överlevnad är det bra att använda ilskan på det sättet, men om du står inför en chef/kollega är det enbart destruktivt.
Det är lätt att tappa kontrollen och dras med av sin ilska. Ifall du inte själv har upplevt det, har du säkert sätt andra som blir helt utom sig av raseri. Om inte annat är det en vanlig reaktion hos småbarn. De skriker, gråter, slåss och kastar saker när de arga. Det är helt okej när vi pratar om 2-åringar, för det är inte rimligt att förvänta sig att ett litet barn ska ha hunnit lära sig självbehärskning. Däremot är det faktiskt rimligt att förvänta sig det av vuxna människor.
Vill du lära dig mer om att hantera konflikter, kritik och ilska på jobbet?
Då ska du anmäla dig till vår utbildning ”Konlikthantering på nytt sätt” med Karin Isberg som kursledare. Du får bland annat lära dig enkla konkreta metoder för att skapa en arbetsplats utan onödiga irritationsmoment och konflikter. Läs mer här »
Karin Isberg
Senaste inlägg av Karin Isberg (Se alla)
- Konflikter del 3: Kritik väcker ilskan inom oss - 23 mars 2018
- Konflikter del 2: Konstruktiv vs. destruktiv ilska - 16 februari 2018
- Konflikter del 1: Kritik, ilska och stress - 19 januari 2018
- 6 saker som gör HR till ett hot - 18 oktober 2017
Tags: arbetsmiljö, konflikter, konflikthantering, stress
HRbloggen.se startades 2009, valdes 2011 till Sveriges bästa HR-blogg och utnämndes 2016 till en av Sveriges bästa företagsbloggar. Grundare och redaktör är Annika Ahnlund. 
