#Metoo ställer krav på rättssäker hantering
ARBETSMILJÖ. I #Metoo-rörelsens spår följer en lång rad anmälningar om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling på våra arbetsplatser. Det ställer enorma krav på HR att agera objektivt och rättssäkert.
HR har kanske aldrig haft en viktigare roll i arbetslivet än precis just nu. Det haglar in anmälningar från människor som påtalar att de har blivit utsatta för mobbning, kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier.
#MeToo-rörelsen har självklart ett mycket vällovligt syfte. Många – främst kvinnor men även män! – delar med sig av fruktansvärda berättelser. Med hjälp av varandras stöd vågar människor äntligen avslöja de övergrepp som de burit på under många år.
Så långt är det bra. Väldigt bra. Viktiga frågor lyfts upp på den politiska agendan och skapar en utmärkt samhällsdebatt.
Ställer krav på rättssäkerhet
Samtidigt ställer kampanjen enorma krav på arbetsgivare att agera rätt och rättssäkert. Det får inte finnas ens den minsta risk att en person förlorar sitt arbete till följd av att ha blivit falskt anklagad – utöver skammen att ha blivit offentligt uthängd som sexuell förövare eller mobbare!
HR måste kunna stå emot kraven på att omedelbart skilja en misstänkt arbetstagare från sin anställning. Vårt uppdrag är mycket viktigare än så! Vi ska utifrån objektiva grunder förse ledningen med underlag för att kunna fatta rätt beslut.
Objektiv och professionell
HR får aldrig ställa sig på vare sig en anmälares eller en anmälds sida. Det råder snarare en absolut objektivitetsplikt, där vi behöver stå neutrala och säkerställa att händelser utreds på ett rättssäkert, opartiskt och relevant vis. Vi bör också vara professionella nog att – när så krävs – avråda från att ens inleda en utredning.
Vårt övergripande uppdrag handlar om att tillvarata organisationens människor. Häri ingår att alla medarbetare ska känna sig trygga med att HR har professionalitet nog att inte springa iväg åt vare sig det ena eller andra hållet – innan en objektiv utredning har klarlagt vad som faktiskt har hänt.
Mitt råd till alla organisationer i landet nu, privata som offentliga, är att säkerställa att organisationen är ordentligt riggad för att ta hand om alla anmälningar om mobbning, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier.
Norsk utredningsmetod
Det gäller också att ni försäkrar er om att ha rätt metod för att utreda de anmälningar som inkommer. Den modell jag rekommenderar är den norska utredningsmetoden ”faktaundersökelse”, utvecklad av professorerna Staale Einarsen och Helge Hoel. Jag har i tidigare blogginlägg beskrivit hur den fungerar och hur man bör tänka.
Det finns säkert andra bra utredningsmetoder. Det allra viktigaste är att säkerställa att ingen får uttala sig anonymt om någon annan person. En person som tillskrivs ett beteende måste alltid få absolut rätt till kontradiktion och samtliga parter i en utredning måste ha förtroende för såväl utredningsmetoden som för utredaren. Att anlita en extern utredare är ofta nödvändigt för att säkerställa objektivitet och opartiskhet.
Det gäller att varje dag komma ihåg att ingenting är klarlagt innan man utifrån objektiva grunder kan styrka det! Rättssäkerhet är en viktig princip i en demokrati och den är viktig att värna. Både för den som anmäler och för den som blir anmäld.
Under HR-bloggens seminarium om trakasserier och mobbning berättar jag mer om hur man på ett rättssäkert och trovärdigt sätt hanterar de allra svåraste arbetsmiljöfrågorna. Läs mer och anmäl dig här »

Richard Mårtensson


Senaste inlägg av Richard Mårtensson (Se alla)
- Experten: Cheferna har utsatts för allvarliga kränkningar - 18 oktober 2019
- Frågar vi inget, får vi inget veta - 29 augusti 2018
- När tystnadskulturen breder ut sig - 11 juni 2018
- 4 sätt för HR att stoppa usla ledare - 4 maj 2018
- Nu begraver vi det HR som varit! - 9 januari 2018
Tags: arbetsmiljö, debatt, kränkande särbehandling, metoo, mobbning