När det som inte får hända ändå händer
KRISHANTERING. Efter en traumatisk händelse som fredagens terrordåd i Stockholm skakas vi alla om i olika grad. HR-chef Malin Gullberg Söderbäck reder ut varför vissa av oss behöver mer stöd än andra.
Terrorattacken i Stockholm. Foto: Frankie Fouganthin
Vissa morgnar vaknar man upp och vet inte att världen kommer att förändras. Terrorattacken i Stockholm har satt Sverige i chock och förstämning.
Nu möts vi igen på våra arbetsplatser efter en fredagseftermiddag som vi aldrig kommer att glömma. Vi som arbetar med HR har nu en större uppgift än någonsin.
De allra flesta av oss var inte på plats men vi blev ändå kollektivt drabbade av attacken. Vi kommer för alltid att ha inristat var vi befann oss när vi fick veta vad som hänt, hur febrilt vi försökte få kontakt med nära och kära – och hur lättade vi blev när vi fick tag i dem. De få av oss som var på plats fick se och uppleva när det som inte får hända ändå händer.
I det här inlägget tänkte jag försöka sortera ut vad det är som gör att vissa av oss kan hantera ett trauma på ett mindre skadligt sätt.
Kristerapeuten och psykiatern Johan Cullberg har definierat en psykologisk kris som:
”En livssituation (i vilken) ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man ska förstå och psykiskt bemästra den aktuella situationen.”
En kris är en nödvändig del av livet som många gånger faktiskt hjälper oss att växa. Vi tvingas tänka om och ändra synen på oss själva och omgivningen.
Resilience – en ny term på forskningshimlen
Vi människor tål olika mycket stress och belastning, beroende på hur bra rustade vi är. Nya forskningsrön diskuterar detta i termer av graden av resilience.
Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft och innebär förenklat att kunna ta sig tillbaka till utgångsläget efter att ha råkat ut för en svårighet.
Har man ett högt mått av resilience leder det till att man kan hantera stress bättre och har förmågan att lättare återhämta sig efter motgångar. Enligt APA (American Psychological Association) är inte resilience ett personlighetsdrag som människor har eller inte har. Det är istället en förmåga som vem som helst kan lära sig och utveckla.
Skyddande faktorer förebygger ohälsa
Faktorer som förebygger stressrelaterad psykologisk ohälsa och som utvecklar resilience kallas för skyddande faktorer. Skyddande faktorer hos individen är god kognitiv förmåga, problemlösningsförmåga, social kompetens, positiv självuppfattning, tillit till sin egen förmåga, en känsla av mening med livet, positiv framtidstro, känsloreglering och intressant nog även humor.
Viktigast av allt är att människor med ett stort mått av resilience upplever en känsla av sammanhang och samhörighet. De kan se saker i ett större perspektiv, exempelvis att det finns andra som också har det svårt just nu, att man inte är ensam.
Empatins läkande effekt
Idag är första vardagen efter attacken. Hur kan vi som arbetar med HR finnas där för att fånga upp signalerna? Hur kan vi ta hand om våra medarbetare? Hur går vi vidare?
Våga prata om det svåra och det onda som har hänt och var också lyhörd och observant! Vi har alla olika bagage med oss och kan därför ha olika behov av att faktiskt ta oss tid att reflektera över vad som har hänt. Våga också fråga: Hur ser dina behov ut? Rädslor och farhågor?
Varför är det så viktigt att prata om det?
Enkelt beskrivet är det så att vi människor får problem när vi försöker att inte känna det som faktiskt känns. Efter en händelse som terrordådet på Drottninggatan så skakas vi alla om, fast på olika sätt och i olika grad beroende på våra erfarenheter – och således också olika mått av resilience.
Viktigt är också att hålla i åtanke: Det sägs att terrorns främsta vapen är att skapa rädsla och skräck. Motmedlet mot denna rädsla bekämpar vi allra effektivast med empati – och allra helst i gemenskap.
Senaste inlägg av Malin Gullberg Söderbäck (Se alla)
- När det som inte får hända ändå händer - 10 april 2017
- Vikten av det goda samtalet - 3 mars 2017
- Varför måste alla HR-trender heta något på engelska? - 1 februari 2017
Tags: arbetsmiljö, forskning, hr-rollen, krishantering, ledarskap
HRbloggen.se startades 2009, valdes 2011 till Sveriges bästa HR-blogg och utnämndes 2016 till en av Sveriges bästa företagsbloggar. Grundare och redaktör är Annika Ahnlund. 
