LEDARSKAP. Framgångsrikt ledarskap kräver chefer som agerar och som öppet redovisar motiven bakom sina beslut. Korruptionshärvan i Statens fastighetsverk är ett resultat av det icke-ledarskap som alltmer präglar våra svenska myndigheter, varnar Eduard von Busch.

Ledarskapet inom många svenska myndigheter har på senare tid inte verkat må särskilt bra. Trenden med chefer som inte ger medarbetarna svar eller vägledning har ökat i en allt raskare takt sedan millennieskiftet. När denna typ av icke-ledarskap väl får fäste i en organisation, börjar en nedåtgående spiral av försämrat resultat, ”blame game” och syndabocksjakt – på bekostnad av positiv produktion.

Handlingsförlamning under tsunamikatastrofen
Ett av de tydligaste exemplen på detta framkom i samband med tsunamikatastrofen i december 2004. En handlingsförlamning där ingen tog ledarskapet och dess viktigaste ingrediens: agerandet. Det slutade med att en statssekreterare fick löpa gatlopp för att inte ha informerat högre chef – och att en minister försökte tysta en pådrivande ansvarskrävande kommunikationsdirektör på ett stort resebolag.

Korruptionshärvan i Statens fastighetsverk
Detta icke-ledarskap har sedan dess kunnat skönjas i en rad samhällsbärande organisationer: Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten, Sjöfartsverket… fram till nuvarande och allvarligaste fallet med korruptionshärvan i Statens fastighetsverk.

När generaldirektören – som faktiskt låter sig intervjuas i Kalla fakta – säger till reportern att han trodde att misstankarna skulle rinna ut i sanden och glömmas bort genom att inte agera, så tror jag honom faktiskt. Han har varit övertygad att bakom skrivbordet i Gamla stan så stannar informationen om brottslig verksamhet hos honom och når varken allmänhet eller andra medansvariga på verket som inte behöver få veta.

Moralen urholkas
Tyvärr är det ett vanligt misstag bland chefer som inte är lämpade för de situationer de ställs inför: att lägga locket på, att inte agera, att tysta de medarbetare som vågar invända. Det är helt förödande för ledarskapet eftersom förtroendet och tilliten försvinner – och i värsta fall ersätts med bitterhet hos enskilda individer.

Bristen på agerande kan även leda till att moralen urholkas när ”kan de så kan jag”-tankesätt får fäste och andra individer börjar tänja på gränserna – bara för att det går att göra så och komma undan ansvar.

Kräver transparens
För att skapa engagemang och delaktighet hos medarbetarna, krävs också transparens kring motiven bakom fattade beslut. Om en chef inte kan svara på helt avgörande moraliska frågor som rör syftet med ett fattat beslut, kommer denne aldrig att bli en bra ledare.

Kom ihåg: Som chef är du aldrig bättre än ditt senast fattade beslut. Som ledare finns ett förtroendekapital att ta av.

• Om
• LinkedIn
• Senaste inlägg

Eduard von Busch

Managementkonsult på Ambusch ledarskap

Ledarskapsutvecklare med fokus på målstyrning och ständiga förbättringar tillsammans med medansvariga. Brinner för transparens och no blame-kultur. 19 år i Försvarsmakten, därefter bl a chefsposter på Transdev, DB Schenker och Nobina. Just nu tillgänglig för nya uppdrag.

Senaste inlägg av Eduard von Busch (Se alla)

• Medarbetarsamtalet – ett underskattat ledarverktyg - 1 december 2017
• Ledarskap kräver både närvaro och frånvaro - 19 april 2017
• Ledarskap förutsätter agerande - 3 februari 2017
• Omorganisation löser inte ansvarsfrågan - 23 september 2016
• Organisationen växer med no blame-kultur - 8 april 2016