Varför måste alla HR-trender heta något på engelska?
HR-KRÖNIKA. Vår nya bloggare Malin Gullberg Söderbäck reagerar som en motvallskärring inför alla HR-trender. Kanske komplicerar vi HR onödigt mycket av rädsla för att vårt komplexa jobb annars skulle verka banalt?
Jag har tröttnat. Alla som har arbetat med HR under några år vet att många saker går i trender. Men varför måste dessa trender alltid heta någonting på engelska? Och varför måste de kategoriseras som trender överhuvudtaget?
Ibland upplever jag att dessa trender mer begränsar än berikar mitt arbete inom HR. I stället för att bli inspirerad, så blir jag hämmad, slutar att tänka själv och blir osäker på min egen kompetens. Jag vill ju vara en sådan som kastar mig över de senaste HR-artiklarna och än mer vill jag bli inspirerad och nästan lite pirrig av agendan till olika HR-konferenser. Men i stället känner jag då rakt ingenting.
Vi pratar ofta om Talent management, Agil HR och den mycket populära termen Employer branding… ja, listan på HR-trender kan göras lång. Vårt yrke heter nuförtiden HR istället för personal, men det är ju fortfarande mänskliga resurser vi arbetar med – och allra oftast på svenska.
Är det svenska språket så fattigt att vi inte kan hitta egna ord för de här sätten att arbeta på? Eller är det så att vi gömmer oss bakom språket för att skapa en viss distans till vårt arbete? Eller är det till och med så att vi tillskriver trenderna en kvalitetssäkring som egentligen inte existerar, för att det är på ett annat språk?
Med risk att verka än mer motvalls så upplever jag också att vi komplicerar HR onödigt mycket. HR kan vara komplext utan att vara komplicerat. Eller vill vi skapa mer komplicerade termer för att lättare få en slags accept för vårt arbete? Jag tänker att vi måste gå tillbaka till ursprunget och till vårt sunda förnuft.
Jag slås av motsatsförhållandena inom vårt yrke. Vi söker våra mest svårfångade värdefulla talanger – samtidigt som vi ska jobba med Compassion och dessutom gärna ha utrymme för Mindfulness i vårt arbete.
Jag önskar att vi som arbetar med HR vore något mer kritiska i vårt förhållningssätt och mindre ängsliga ”för att missa något nytt”. Vi behöver knappast bära på rädslan att vårt jobb annars skulle betecknas som banalt och alldeles för enkelt. För det finns ju ingenting svårare eller mer mångfacetterat än att arbeta med människor. Människor som är så individuella, komplexa och stundtals rätt utmanande att arbeta med – men fasen så givande!
Jämför dig själv med en ekonom, som har siffror istället för människor att förhålla sig till, så inser du hur avancerat, oberäkneligt och innehållsrikt vårt arbete är. Låt oss våga stå för det, lita på din kompetens och börja tro på att du är ”good enough”!
Vad tycker du?


Senaste inlägg av Malin Gullberg Söderbäck (Se alla)
- När det som inte får hända ändå händer - 10 april 2017
- Vikten av det goda samtalet - 3 mars 2017
- Varför måste alla HR-trender heta något på engelska? - 1 februari 2017
Mitt i prick Malin. Lyllo den arbetsgivare och de kollegor som har tillgång till din kompetens.
Så träffsäkert och bra skrivet! Heja Malin Gullberg Söderbäck!
Låter som nektar för öronen för mig som utbildar personalvetare. Och försöker uppmana till det kritiska tänkande som du uppmuntrar till…