Idleness framför mindfulness?
ARBETSLIV. Mindfulnesstrenden riskerar flytta över ansvaret för en dålig arbetsmiljö på individen, varnar forskaren Carl Cederström som hellre ordinerar ”idleness” mot vår tids ohälsa.
Mindfulness och dess tankar om medveten närvaro har blivit något av en fluga bland svenska ledare. Hälften av cheferna tränar sin psykiska hälsa genom yoga, meditation och mindfulness, visar en undersökning i tidningen Chef från i somras.
Positiva effekter
HR-bloggen har tidigare skrivit om hur mindfulness kan lyfta prestation och effektivitet på jobbet:
– Rätt använt är mindfulness ett bra verktyg för både ledare och medarbetare att hantera stress, öka sin förmåga till fokus och inte minst att vara närvarande i relation till andra. Hjärnforskningen visar också på positiva effekter med mindfulness, säger HR-bloggens skribent Peter Fowelin, organisationskonsult och författare som bl a ger ut böcker om mindfulness och självledarskap via egna förlaget Dana.
Inget universalmedel
Men nu uppmärksammar Svenska Dagbladets Idagsidan baksidan med mindfulness på jobbet. Risken är att effekterna av dålig arbetsmiljö förringas och att ansvaret för stress och oro flyttas till individen, menar Carl Cederström som är docent i företagsekonomi och i sin forskning gör upp med vårt hälsofixerade samhälle.
Carl Cederström är kritisk till att mindfulness framställs som ett universalmedel mot ohälsan på våra arbetsplatser:
– Om du är utmattad av för mycket jobb eller bekymrad för en omorganisation behöver du bara ta ett djupt andetag och fokusera, raljerar han i SvD och hävdar att arbetsgivares egentliga syfte med mindfulness handlar om att optimera produktivitet och flexibilitet för att vi utan knot ska foga oss i ett föränderligt dygnet-runt-samhälle som snurrar allt snabbare.
Idleness – befriande motgift
Lösningen för att komma till rätta med den psykiska ohälsan är inte att skruva upp effektiviteten och jobba mer. Carl Cederström lyfter i stället fram ”idleness” som ett befriande motgift till en kultur som är besatt av att arbeta:
– Det kontemplativa tillståndet där det finns tid att läsa böcker, ligga i sängen, gå promenader och ge utrymme för reflektion har inte någon plats i vårt samhälle men behövs kanske mer än någonsin, säger han till SvD.
Välbehövlig debatt
HR-bloggens skribent Peter Fowelin tycker att debatten kring mindfulness på jobbet behövs:
– De risker Carl Cederström pekar på finns absolut, inte minst att vi individualiserar problem och åkommor som har sin grund i brister i arbetsmiljö och arbetsplatsers krav på individers prestationer. På en punkt tycker jag dock att han missförstår mindfulness. Min erfarenhet är att träningen gör oss mer medvetna och att vi sedan gör aktiva val, inte att vi blir passiva och accepterar i stället för att protestera.
Vad tycker du: Flyttar mindfulness över ansvaret för en dålig arbetsmiljö på individen?Annika Ahnlund
Senaste inlägg av Annika Ahnlund (Se alla)
- Därför söker era medarbetare nytt jobb 2020 - 15 januari 2020
- 2019 – året då företag insåg vikten av lärande? - 17 december 2019
- Digitala verktyg bidrar till hållbara medarbetare - 4 december 2019
- IQ-test eller personlighetstest – vad fungerar bäst i rekryteringen? - 14 november 2019
- 3 sätt för HR att agera utifrån data - 4 november 2019
Tags: arbetsmiljö, forskning, ledarskap, mindful, ohälsa, stress
Carl Cederström har en viktig poäng. Självklart ska vi inte ”lappa över” en ohållbar arbetssituation med mindfulness.
Samtidigt är det ofrånkomligen så att det är individen som får ont och blir stressad. Att öva mindfulness ger personliga redskap att hantera svåra situationer. Att se vad som behöver ändras och ta steg för att göra det. Att se vad som är viktigt just nu och vad som inte är det.
Det ligger ingen motsättning mellan att arbeta ”uppifrån” – ändra arbetsmiljön och ”nerifrån” – ett psykologiskt självförsvar. Snarare kan de förstärka varandra.
Tack för din initierade kommentar, Bosse!
Intressant, men jag vet inte om det är så stor fara att ansvar läggs på individen. Meditation, yoga, qigong osv, det är trender som återkommer gång på gång i olika former, men de har aldrig orsakat att arbetsgivare fråntar sig ansvar. Jag tror inte heller att mindfullness är en tillräckligt utbredd trend för att orsaka stora skillnader. Det arbetsgivare inte vill är att anställda ska slöa och ha huvudet uppe i det blå, så risken är väl snarare att anställda får tillsägningar om det blir för mycket egentid under arbetstid.