MÅNGFALD. Skånetrafiken ville i en kampanj uppmärksamma sina busschaufförers olika bakgrunder. I stället blev de i en massiv kritikstorm anklagade för strukturell diskriminering. Vi måste kunna lyfta mångfaldsfrågan till en högre nivå!

En för HR mycket intressant mångfaldsdebatt har blossat upp i spåren av Skånetrafikens nya reklamkampanj. I sann storytelling-anda ville de använda sig av de egna busschaufförerna för att se människan bakom ratten. Syftet var enligt marknadsansvarig Björn Wedeby att visa att Skånetrafiken välkomnar människor med olika bakgrunder.

Rätt blev fel
Vi som jobbar med HR och employer branding känner till vikten av att lyfta fram medarbetarnas egna berättelser. Vi vet också hur viktigt det är att visa på möjligheterna med att anställa personer från andra kulturer, liksom att vi måste vidga vyerna och tillvarata alla olika kompetenser. Både ur ett lönsamhetsperspektiv – exempelvis att vi speglar kunderna eller att vi får tillgång till bristkompetens – och för att som arbetsgivare faktiskt ta vårt sociala ansvar att integrera invandrare i arbetslivet.

Men det som kunde blivit så rätt blev så fel. Skånetrafikens kampanj anklagas nu för att ”skryta med strukturell diskriminering” och ”att befästa maktstrukturer”. En förvanskad annons med den forna arkitekten Layth Al-Haidar sprids som en löpeld i sociala medier av företrädare för mångfaldsdebatten – och storyn ses som ett strålande bevis för att arkitektbranschen diskriminerar.

Det är alldeles sant att Sverige har ett generellt problem med att personer med utländsk bakgrund diskrimineras och ofta är överkvalificerade för de jobb de tvingas ta. Det är jag den första att hålla med om och något jag själv uppmärksammat här på HR-bloggen, bl a i ett inlägg med utgångspunkt i vår högutbildade taxikår.

Men i fallet med Layth ser jag ett stort problem i att använda en enskild bussförare som slagträ i mångfaldsdebatten – utan att först kolla med Layth själv om han ser sig som ett offer för diskriminering. Eller om han rentav trivs och är stolt över sin nya jobbkarriär?

Diskriminering – eller bara digitalisering?
Dessutom är det oerhört problematiskt att anklaga hela arkitektbranschen för etnisk diskriminering baserat på denna enda annons. Jag har god insyn i branschen genom vänner (även invandrare!) och vet att de just på grund av den stora kompetensbristen plockar in massor av arkitekter med utländsk bakgrund.

Däremot ställs stora krav på förmågan att vilja/klara av den digitala omställningen – oavsett etnisk bakgrund. En av grundarna till ett välrenommerat arkitektkontor berättar för mig att AutoCAD idag är en grundkompetens och att ”det rör sig i riktning mot att Revit och 3D-projektering blir ett krav”. Etnicitet är enligt honom inget de funderar över.

Och det verkar enligt Layths egen utsago vara just övergången till det digitala som avgjort hans uppmärksammade karriärbyte. Han försvarar sitt beslut i Sydsvenskan:
– Jag praktiserade ett halvår som arkitekt i Sverige, men det gick för långsamt eftersom jag inte kan data. Jag valde att bli bussförare och det passar mig jättebra. Jag känner mig inte diskriminerad.

Till KIT förtydligar Layth ytterligare:
– Nej, det är inte diskriminering. Jag hade kunnat fortsätta och studera och arbeta som arkitekt i Sverige, men jag valde ett annat jobb. … Jag fick familj och hade inte tid att lära mig de nya program som jag behövde.

För SvD berättar han att resenärerna i och med reklamkampanjen lärt sig hans namn och säger ”tjena arkitekten” när de går på bussen.
– Reklamen har gjort mycket för mig. Folk har lärt känna människan bakom ratten. Det är positivt.

Försiktighet rekommenderas
De mångfaldsförespråkare som nu kritiserar Skånetrafiken kan väl ändå inte mena att arbetsgivare bör favorisera personer med utländsk bakgrund, trots att de saknar nödvändig kompetens? Positiv särbehandling av detta slag är såvitt jag vet inte tillåtet enligt lag.

Det jag nu funderar på är vilka implikationer denna pseudodebatt får för alla andra arbetsgivare som vill uppmärksamma att de värnar mångfald. Det är lätt hänt att ett i grunden gott syfte råkar ut för misstro och svartmålning. Även om medarbetaren själv är stolt över sitt jobb och ger sitt godkännande till att figurera som förebild.

Vi måste kunna lyfta mångfaldsfrågan till en högre nivå! Gärna med ett större överseende med arbetsgivare som inte gör allting 100 % rätt enligt mångfaldstyckarna – men som trots allt har en ärlig ambition. Det finns riktiga rötägg därute som hellre borde hängas ut!

Läs mer:

KIT: Det rasas mot Skånetrafiken. Här är vad som hänt »
SvD: Kritikstorm efter Skånetrafikens nya reklam »
Sveriges arkitekters branschrapport 2016: Arkitekter har blivit en bristvara »

Fotnot: Ett ”mångfaldsproffs” tyckte att jag saknar perspektiv. Men jag är faktiskt också andra generationen invandrare. När min pappa kom till Sverige hade han svårt att få jobb inom sin profession och fick omskola sig till svetsare. Han kände sig heller inte diskriminerad, det var ett val han gjorde för att få ett bra jobb.

• Om
• Facebook
• LinkedIn
• Senaste inlägg

Annika Ahnlund

grundare & redaktör på HRbloggen.se

Annika är grundare och redaktör för HRbloggen.se samt vd för HR etcetera AB, där hon bl a arrangerar seminarier och utbildningar för HR och chefer. I botten är hon både beteende/personalvetare fil.kand. och marknadsförare med lång erfarenhet av kommunikation från reklambranschen.

Senaste inlägg av Annika Ahnlund (Se alla)

• Därför söker era medarbetare nytt jobb 2020 - 15 januari 2020
• 2019 – året då företag insåg vikten av lärande? - 17 december 2019
• Digitala verktyg bidrar till hållbara medarbetare - 4 december 2019
• IQ-test eller personlighetstest – vad fungerar bäst i rekryteringen? - 14 november 2019
• 3 sätt för HR att agera utifrån data - 4 november 2019