När passionen tystnar
ORGANISATIONSUTVECKLING. För att överleva i den tilltagande globaliseringen, måste företag värna passionerade medarbetare som vågar ifrågasätta. Om de tystnar sker ingen utveckling, skriver vår HR-krönikör Maria Ergül.
I en alltmer globaliserad värld, där konkurrensen från lågelöneländer ökar och fabriker på hemmaplan läggs ner och flyttar utomlands, ställs det hårdare krav på företagen. Nyckeln till överlevnad är att utvecklas genom att ständigt sträva efter förändring. Men för att kunna förändra krävs personer som har mod att ifrågasätta.
”Så har vi aldrig gjort förut”
I idrottsvärlden, precis som i näringslivet, är omsättningen på talanger stor och vikten av ett starkt varumärke för att attrahera än större. Inför nyrekryteringar radas det upp önskade superlativ som potentiella medarbetare bör ha och som organisationen kan erbjuda.
Men när de nya medarbetarna väl är på plats och – precis som efterfrågat – börjar ifrågasätta företagets befintliga arbetssätt och tar egna initiativ med gott självförtroende, händer det något i organisationen. Chefen känner sig hotad, medarbetare i gruppen känner sig förbisprungna. De nyanställda får höra att ”så har vi aldrig gjort förut”. Under utvecklingssamtal ges korrigerande feedback på alla de punkter hen en gång rekryterades för att tillföra organisationen.
Magi skapas utanför bekvämlighetszonen
Elitsimmerskan Sarah Sjöström sa nyligen i en intervju att hon kontinuerligt förändrar sin träning, utmanar sig själv och gör övningar hon aldrig gjort förut. På så sätt kan hon utvecklas, prestera och vara den vinnare hon är idag.
Det är omöjligt att uppnå ett annat resultat än det existerande genom att fortsätta i samma spår. Därför måste näringslivet våga välkomna de medarbetare som har idéer och mod att förändra – istället för att be dem rätta in sig i ledet.
Förändring kräver dynamik
I ett lag, precis som i en organisation, måste det finnas dynamik. Ett fotbollslag kommer inte att vinna matcher med elva Zlatans på plan, lika lite som ett företag kan skapa förändring med bara en viss typ av medarbetare. Alla människor är individer med olika förmågor och personligheter.
Dagens ledare måste säkerställa produktiviteten genom att få laget att jobba för varandra istället för att konkurrera. Skapa en teamkänsla där medarbetarna respekterar och inser vikten av varandras olikheter. Utvecklingen måste vara individuell och inte kopplad till hur individerna mäter sig i förhållande till andra i teamet.
Särbehandla alla!
I Sverige pratar man ofta om rättvisa, att behandla alla lika. Jantelagen styr oss med järnhand och ingen ska tro att de är något.
Men att behandla alla rättvist och alla människors lika värde är två vitt skilda begrepp som är viktiga att hålla isär. Rättvisa innebär inte samma sak för alla. Inom idrotten har ledarna insett vikten av att särbehandla alla utifrån vars och ens bakgrund, erfarenheter och behov för att kunna utvecklas.
Precis på samma sätt måste näringslivet våga särbehandla sina medarbetare utifrån individuella behov. Om medarbetare x har behov av individuell återkoppling två timmar per vecka och medarbetare y har behov av återkoppling en timme varannan vecka är det just det som är rättvist (!!).
”Besvärliga” medarbetare?
Inom idrotten hyllas revolutionärer som gör det lilla extra. Inom näringslivet uppfattas medarbetare som sticker ut ofta som ”besvärliga”.
Det största bekymret för en organisations överlevnad i den tilltagande globaliseringen bör vara när deras mest passionerade medarbetare blir tysta. För vilka är det som får företaget att växa: är det ”följarna” eller de medarbetare som vågar ifrågasätta?

Maria Ergül


Senaste inlägg av Maria Ergül (Se alla)
- När kollegan inte gör sitt jobb - 1 december 2016
- Omplacering – för vems skull? - 26 oktober 2016
- Vem är egentligen en talang? - 15 september 2016
- När passionen tystnar - 20 juni 2016
- Laget går före Jaget - 18 maj 2016
Tags: krönika, ledarskap, organisationsförändring, organisationsutveckling
Hej Maria!
Först vill jag säga tack för ett inspirerande inlägg. Väldigt bra skrivet och jag kan inte annat än att hålla med!
Jag jobbar dagligen med dessa frågor och jag tror på en dynamisk sammansättning bland medarbetare då olika personligheter ger dynamik och energi vilket resulterar i organisationsutvecklingar.
Tack!
Hej Jonas!
Tack snälla, det värmer.
Tror att dynamik är helt avgörande, för att komma dit behövs ett ledarskap som säkerställer att gruppen accepterar varandras olikheter. Annars blir det en konstant kamp.
Hälsningar Maria