REKRYTERING. Samtidigt som mångfald generellt gynnas av urvalstestning, riskerar kandidater med läs- och skrivsvårigheter att diskrimineras av den. Jakob Andrén tipsar om hur du minimerar risken.

Psykologiska tester används ofta i ett tidigt skede i urvalsprocessen, efter att de formella skallkraven är avklarade. Samtidigt som testning bidrar positivt till mångfald i organisationen – jämnare könsfördelning, ökad spridning av ålder och varierad etnisk bakgrund – finns en grupp som riskerar att bli systematiskt diskriminerade i testsituationen, nämligen kandidater med läs- och skrivsvårigheter.

Drabbar 3–8 procent av oss
Detta är en relativt stor sökandegrupp. Svårigheterna drabbar mellan 3 och 8 % av befolkningen. Varianten dyslexi sägs bero på brister i avkodningen av ord, medan personen har normala förutsättningar att förstå texten när själva ”läsproblemet” väl är förbi.

Läs- och skrivsvårigheter kan innebära en tuffare arbetsvardag. En del arbetsuppgifter, t.ex. att snabbt läsa en doseringsanvisning på sjukhusakuten, kan förstås vara direkt olämpliga. Men i de allra flesta jobb går det att komma runt svårigheterna och de behöver inte påverka den övergripande arbetsprestationen. Enligt Anna-Lena Eriksson Gustavsson, docent vid Linköpings universitet och en ledande forskare inom området, finns heller inga etablerade samband mellan dyslexi och generell begåvning.

Går att kompensera
Några vanliga sätt för individen att kompensera för läs- och skrivproblemet på jobbet är att avsätta extra tid för textbaserade uppgifter och säkerställa att han eller hon kan koncentrera sig, t.ex. genom att sätta sig avskilt när det är dags att ta sig igenom en text. En annan metod är att hämta in informationen på andra sätt än genom läsning, exempelvis i form av diskussioner.

Trots sin normala begåvning och goda förutsättningar för arbetsprestation, är det uppenbart att personer med läs- och skrivsvårigheter riskerar att missgynnas av psykologiska test. Det gäller särskilt tidsbegränsade tester med verbala inslag. Nedan åtgärder rekommenderas för att minska risken för en diskriminerande rekrytering.

Så minskar du risken att diskriminera sökanden
med läs- och skrivsvårigheter

• Informera utförligt om testningen på förhand. Beskriv hur testerna går till, att de har verbala inslag och att de är tidsbegränsade, t.ex. som rekryterings- och bemanningsföretaget TNG gör på sin hemsida. På så sätt får kandidaterna möjlighet att flagga för eventuella problem.
• Erbjud prova på-test. Det kan vara fösta gången som kandidaterna genomför tester i samband med rekrytering. Det är möjligt att de inte vet vad de kan förvänta sig och vilka svårigheter som testerna kan innebära.
• Använd abstrakt-logiska test för kandidater med läs- och skrivsvårigheter. Eftersom test med verbala inslag innebär en svårighet för kandidater med läs- och skrivsvårigheter kan istället test med abstrakt-logiska uppgifter, t.ex. figurbaserad problemlösning, användas för gruppen.
• Förläng testtiden med 50 %. Dagens nätbaserade plattformar för testning innebär tekniska möjligheter, exempelvis går det att öka testtiden för kandidater med läs- och skrivsvårigheter. Här kan man luta sig mot Högskoleprovets praxis att förlänga testtiden med 50 %.

• Om
• LinkedIn
• Senaste inlägg

Jakob Andrén

Psykolog och partner på Cut-e

Jakob Andrén är psykolog och partner på Cut-e. Cut-e arbetar med moderna, adaptiva och nätbaserade arbetspsykologiska tester, som används för urval och utveckling av personal.

Senaste inlägg av Jakob Andrén (Se alla)

• Rekryteringsspel fokuserar på kandidatupplevelsen - 24 mars 2017
• Sunda gräl en nyckel till framgång - 19 april 2016
• Dyslektiker diskrimineras av urvalstester - 10 november 2015
• Så känner du igen en narcissistisk chef - 5 maj 2015
• Rekrytering och retention – 5 nycklar - 18 november 2014