Att tro ger förtroende
LEDARSKAP. En ledare måste tro på sig själv, sin grupp och sin organisation för att få sina medansvarigas förtroende att leda dem. Det menar vår nya bloggare Eduard von Busch.
Vad grundar sig egentligen ett ledarskap på? Till syvende och sist handlar det om förtroende. Att få förtroende av sina medansvariga (som alla medlemmar i en grupp bör vara) för att leda dem som individer i en grupp.
Men för att kunna agera förtroendeingivande, måste jag som ledare själv tro på det jag gör – om jag nu inte är en väldigt bra skådespelare (kan fungera en kort tid men mycket sällan i längden). En förutsättning är då att jag i min tur har förtroende för min egen chef och organisationen jag jobbar för, att det är ett bra företag som jag moraliskt kan knyta an till.
Negativ loop
Om det däremot skiner igenom att jag inte tror på det jag gör, så kan jag heller inte leda gruppen på ett bra sätt. Då ser det ofta ut så här:
Jag tror inte riktigt på min egen roll som ledare och det gruppen ska uppnå. Då vågar jag heller inte visa förtroende för mina medansvariga genom att delegera uppgifter. Detta leder till att medlemmarna inte står upp för att vara just medansvariga: ”Det är inte min uppgift, det är någon annans.” etc.
Sedan är loopen igång. Gränsdragningar sätts upp avseende fördelningar av uppgifter och åtaganden. Visioner försvinner, målsättningar sänks eller blir orealistiska och produktiviteten för gruppen sjunker, eftersom individerna bevakar sina egna områden utan att se till helheten.
Kanske känner några av er igen scenariot utifrån egna erfarenheter?
Specialist eller generalist?
Måste då ledaren vara specialist på en mängd områden för att få gruppens förtroende att leda dem? En övermänniska som alltid kan rycka in för att rädda situationen åt gruppen?
Min uppfattning är att en ledare helst ska vara generalist i utövandet av sitt ledarskap. Ledaren är alltid den som har ansvaret för gruppens resultat. Däremot kan och bör en ledare delegera mandat att utföra uppgifter och lösa situationer, så långt ut i gruppen det bara är möjligt!
Med andra ord: när det gäller ledarskap är grunden alltså tron – på mig själv, på min grupp och på min organisation.
Om du tror att du är osäker – finns alltid chansen att du hamnar rätt,
men om du är osäker på om du tror – finns risken att du aldrig hamnar rätt.

Eduard von Busch


Senaste inlägg av Eduard von Busch (Se alla)
- Vem ersätter dig när du är borta? - 1 mars 2019
- Medarbetarsamtalet – ett underskattat ledarverktyg - 1 december 2017
- Ledarskap kräver både närvaro och frånvaro - 19 april 2017
- Ledarskap förutsätter agerande - 3 februari 2017
- Omorganisation löser inte ansvarsfrågan - 23 september 2016
Tags: ledarskap, medarbetare, organisation