Svensk HR på efterkälken i sociala medier
SOCIALA MEDIER. Sverige ligger efter andra europeiska länder när det gäller användningen av sociala medier i HR-arbetet. Detta enligt en ny rapport, som också pekar på att sociala medier hellre används för att kontrollera kandidater än som ett verktyg i rekryteringsarbetet.
StepStone presenterade i dagarna en rapport om rekrytering via sociala medier i Sverige, Belgien, Danmark, Österrike, Tyskland, Frankrike, Holland och England. Sociala medier används i hela rekryteringsprocessen främst för att:
• Ge röst åt arbetsgivarens employer brand
• Hitta potentiella arbetstagare via direktsökning
• Söka efter information om kandidater
• Publicera länkar och platsannonser
73 % gör bakgrundskontroller
Hela 73 % av de undersökta företagen använder sociala medier för att göra bakgrundskontroller i sociala medier. Hälften av företagen anställer kandidater efter att de hittat positiv information om dem via sociala medier: bra beskrivna kvalifikationer och ansvarsområden, referenser från tredje part och övergripande god kommunikationsförmåga i de olika nätverken.
Samtidigt nekar 25 % av företagen kandidater på grund av olämpliga kommentarer eller bilder i sociala medier, motsägelser/avvikelser i kandidatens CV jämfört med samma information online, eller bristande språkbehandling i nätverken.
Svenska HR-avdelningar på efterkälken
Närmare 65 % av svenska jobbsökare uppger att de använder sociala medier oftare när de söker jobb idag än för ett år sedan. Ändå framgår det tydligt att svensk HR halkat efter övriga Europa, något vi tidigare pekat på. Våra HR-avdelningar har visserligen ökat sin användning av sociala medier från 5 % 2010 till 44% år 2013, men vi är långt ifrån de 61 % som gäller för övriga länder i undersökningen.
Anledningen kan man spekulera i. Personligen har jag känslan av att våra HR-avdelningar vurmar för det beteendevetenskapliga, men generellt är ganska ointresserade av IT, rentav lite teknikfientliga.
Resurser saknas
StepStone konstaterar i rapporten att sociala medier genererar färre kandidater än andra kanaler som jobbsajter, tryckta medier, rekryteringsföretag och interna resurser. Inte så konstigt i mina ögon, med tanke på att inga eller minimala resurser läggs på rekrytering via sociala medier. Hälften av företagen som använder sociala medier har ingen budget alls för det. Och hela 71 % har ingen dedikerad personal för ändamålet!
Min slutsats: enorm utvecklingspotential
Det är förstås deprimerande läsning att företag hellre använder sig av sociala medier för att kontrollera kandidater i stället för att se affärsnyttan med dem som rekryteringsverktyg.
Sett ur en positiv synvinkel finns dock en enorm utvecklingspotential för svensk HR! Jag tror det gäller att dels överbrygga det generella motstånd som finns mot sociala medier i många organisationer. Dels utbilda HR i hur man konkret använder sociala medier som komplement i rekryterings- och employer branding-arbetet. Och förstås: avsätta de resurser som krävs för att det ska ge resultat!
För er som vill ligga i framkant på området, rekommenderar jag varmt våra egna utbildningar Rekrytering 3.0 och Sociala medier för arbetsgivare. Vi ordnar också internutbildningar och föreläsningar på plats hos er.
Fotnot: StepStones rapport ”Rekrytering och jobbsökande via sociala medier: fakta eller hype?” har sammanställt data från både jobbsökande och rekryterande företag i Belgien, Danmark, England, Holland, Tyskland, Frankrike, Sverige och Österrike under våren 2013. Hela rapporten finns att beställa här »
Annika Ahnlund
Senaste inlägg av Annika Ahnlund (Se alla)
- Därför söker era medarbetare nytt jobb 2020 - 15 januari 2020
- 2019 – året då företag insåg vikten av lärande? - 17 december 2019
- Digitala verktyg bidrar till hållbara medarbetare - 4 december 2019
- IQ-test eller personlighetstest – vad fungerar bäst i rekryteringen? - 14 november 2019
- 3 sätt för HR att agera utifrån data - 4 november 2019
Tags: employer branding, rekrytering, sociala medier, undersökning
Mitt intryck är också att företag i Europa i större utsträckning specialiserar sina medarbetare. Där kan alltså en person endast vara ansvarig för Employer Branding i sociala medier, medans vi i Sverige fortfarande jobbar mer generalistiskt. Håller även med Annika att vi också gärna tenderar till det beteendevetenskapliga, om det är en för- eller nackdel är nog en vetenskap i sig.