Värdegrund i rikets tjänst
ORGANISATIONSKULTUR. Ett företags värderingar tjänar som riktlinjer för hur medarbetarna ska bete sig på jobbet. För oss statsanställda finns ytterligare en dimension att hantera: här är värderingarna lagstadgade, skriver Staffan Johansson.
För alla statsanställda finns en gemensam värdegrund som bygger på demokratiska värderingar och att vi arbetar på medborgarnas uppdrag. Värderingarna är samlade i sex principer, som stödjer oss i våra vägväl och ska vara centrala i beslut och handling. Det är principer som vi inte kan blunda för, som vi måste manövrera och som ska hjälpa oss att ge lösningar på frågor som saknar svar.
Utgångspunkt i yrkesrollen
Du som jobbar för eller med staten, som konsult eller inhyrd, måste vara medveten om och följa dessa sex principer. De regleras i regeringsformen, en av våra fyra grundlagar, och kan inte väljas bort! På samma sätt måste du som är intresserad av att jobba med eller i staten ställa upp på principerna. Samtidigt är det snudd på vackert att representera det finaste som finns: demokrati.
De sex principerna är:
- Demokrati. Den första och överordnade principen om att all offentlig makt utgår från folket.
- Legalitet. Den offentliga makten utövas under lagarna.
- Objektivitet, saklighet och likabehandling. Alla är lika inför lagen. Myndigheter och domstolar ska behandla alla lika.
- Fri åsiktsbildning. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning.
- Respekt. Den offentliga makten ska utövas med respekt för människors frihet och lika värde.
- Effektivitet och service. Verksamheten ska bedrivas så billigt och med så hög kvalité som möjligt med givna resurser.
En del av statens employer brand
Det är utifrån dessa principer vi skapar den dimension som HR måste hantera i staten. Det är utifrån dessa principer vi bygger statens varumärke. Flera myndigheter använder redan principerna i sitt employer branding-arbete. Regeringen kommer dessutom inom kort att presentera en mångmiljonsatsning på fyra år, där de statliga myndigheterna kommer att arbeta vidare med att implementera den gemensamma värdegrunden för alla statsanställda.
Om skribenten: Staffan Johansson har tio års erfarenhet från statsförvaltningen med fokus på strategisk kompetensförsörjning. De tre senaste åren har han stöttat andra myndigheter i värdegrundsbaserat förändringsarbete med utgångspunkten: ”Om du vill att andra ska förändra sig, då måste du vara beredd att ändra dig själv.” Idag jobbar Staffan som kurschef på Försvarsmaktens Management-enhet.
Idag presenterar statsrådet Stefan Attefall regeringens politik för en innovativ och samverkande statsförvaltning! http://modernastemyndighet.se/
Senare på samma seminarium kommer tävlingsreglerna för Sveriges modernaste myndighet 2013 att avslöjas.
Hej Peter,
Tack för detta inlägg.
Statsrådet lyfte vikten av att staten ska vara föränderlig, men de grundläggande värderingarna ska vara oföränderliga. Därav har man nu skapat en värdegrundsdelegation på Regeringskansliet.
Vänligen
Staffan
Jag anser att det leder helt fel att kräva att andra ska dela mina (eller arbetsplatsens) värderingar! Värderingar handlar om åsikter och FN-stadgan nämner åsiktsfrihet. Däremot – vilket faktiskt är något helt annat – kan en arbetsgivare ha en uppförandekod som de anställda är skyldiga att följa.
Min erfarenhet som konfliktbehandlare är att det är vanligare med korridorsnack, klagan och konflikter i organisationer som kräver att ”alla ska tycka som vi” – än i de som välkomnar olika uppfattningar, men ändå kräver att de anställda ska följa uppförandekoden.
Ja till demokrati – nej till åsiktsdiktatur!
Nicklas Andén
Hej Nicklas,
Tack för ditt inlägg.
Man kan säga att den gemensamma värdegrunden för de statsanställda är en form av uppförandekod, något man får förhålla sig till. Det handlar alltså inte om åsiktsdikatur. En av de sex grundprinciperna handlar just om Fri åsiktsbildning. Det är enormt viktigt och grundläggande för den svenska demokratin att åsiktsfrihet får råda.
Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda handlar mer om rättssäkerheten och värnandet av demokratin, oavsett vilka åsikter den enskilde eller den statsanställde har. Låt mig beskriva med ett exempel, kopplat till just åsiktsfrihet.
Tänk dig en statstjänsteman på Försäkringskassan eller Statens kulturråd eller Migrationsverket eller vilken myndighet som helst. Tänk dig att denne statsanställde sympatiserar med ett högerextremt parti. Detta högerextrema parti står till exempel för att mörkhyade människor är mindre värda och att homosexualitet ska förbjudas. Det är denna persons fria val och denna persons fria åsikter.
Men när det kommer till arbetet, att representera sin myndighet och staten, då får dessa fria åsikter inte under några omständigheter ha något inflytande över det beslut som myndigheten ska fatta. Då skulle all demokrati vi värnar om falla, om människor blir behandlade på olika sätt, får olika bemötanden eller olika beslut från myndigheten, på grund av till exempel sexuell läggning eller hudfärg. Det vore förödande.
Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda ska säkerställa att alla myndighetsbeslut blir enhetligt och korrekt tagna, oavsett vilken statstjänsteman som just du råkar träffa eller vara i kontakt med.
Jag förklarar gärna mer ingående om du vill. Fortsätt gärna diskussionen!
Vänligen
Staffan
Jag känner själva begreppet värdegrund och innehållet som det vanligtvis ser ut. Jag tror dock inte på detta personligen eftersom det känns som nåt som ändå finns naturligt hos de allra flesta av oss under rubriken ”sunt förnuft”. Att tvingas in i det PK, nej!
Hej Petra,
Tack för ditt inlägg.
Sunt förnuft kan verkligen kännas självklart, jag håller med. Men vad innebär egentligen sunt förnuft för dig? Ser vi på det på samma sätt? Innebär sunt förnuft samma sak för 40-talisten, som snart går i pension, som för 90-talisten som är på väg in i arbetet? Har den som arbetat hela sitt liv i staten samma syn på sunt förnuft som den som arbetat hela sitt liv i det privata näringslivet? Har den med utländsk bakgrund och arbetslivserfarenhet samma syn på sunt förnuft som du?
Jag är övertygad om att vi skulle få väldigt många olika bilder av vad ”sunt förnuft” verkligen är för något. Tror du inte det?
Jag såg ett avsnitt av programmet Svenska Händelser häromdagen, där programmet berättade om Ny demokrati med Ian och Bert. De beskrev sin politik som ”sunt förnuft”, och det är inte samma sak som jag tänker när jag tänker sunt förnuft.
Därför är det viktigt att definiera det, och den gemensamma värdegrunden för de statsanställda är ett sätt att göra det.
Vänligen
Staffan