ARBETSRÄTT / SOCIALA MEDIER. Arbetsgivare inom framför allt offentlig sektor övertolkar arbetsrättens lojalitetsplikt och förlorar därför rättegångarna om anställdas användning av sociala medier, visar en färsk genomgång.

En genomgång av de fem rättsfall som hittills finns på området visar att arbetsgivare generellt är för snabba med att sparka medarbetare på grund av sådant de facebookat eller bloggat om. Därför har arbetsgivarna i samtliga fall förlorat rättegången och de anställda har tilldömts skadestånd.

Yttrandefrihet före lojalitetsplikt
Tre av rättsfallen gäller offentlig sektor, där det inte råder samma lojalitetsplikt som i det privata.

– Fallen bekräftar att offentliganställda har ganska högt i tak. Även om en myndighet skadas av den anställdes beteende så är det något den får ta på grund av yttrandefriheten, säger Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, till TCO-tidningen.

Varning bör först utdelas
Inom privat sektor går däremot lojalitetsplikten före yttrandefriheten. Ändå har arbetsgivaren förlorat även i dessa två mål. I ett av fallen hade arbetsgivaren dock fått rätt om de först hade varnat arbetstagaren och bett honom plocka bort det som kunde kopplas till arbetet.

Direkt koppling till arbetsgivaren
Viktigt i sammanhanget är den anställdes rätt till privatliv. Arbetsgivaren har helt enkelt inte att göra med vad medarbetaren sysslar med privat.

– Beteendet måste ha en direkt koppling till jobbet och det måste vara sådant att det verkligen skadar arbetsgivaren. Att man i största allmänhet beter sig dumt på fritiden räcker inte för att bli uppsagd, påpekar Dan Holke.

Vikten av riktlinjer
Det är inte lätt för den enskilde medarbetaren att veta var gränsen går för vad som är okej att publicera. Därför anser jag att det är arbetsgivarens ansvar att ta fram riktlinjer för och diskutera närvaron i sociala medier med sina medarbetare på ett strukturerat och konstruktivt sätt – innan det sker ett olyckligt övertramp. Något jag skrivit mer om i tidigare inlägg kring policy för sociala medier.

Sammanfattningsvis – att tänka på:

• inom det offentliga går yttrandefriheten ofta före lojalitetsplikten
• beteendet i de sociala medierna måste vara direkt kopplat till jobbet
• uppsägningen bör föregås av en varning
• se till att ta fram en policy – och diskutera den med medarbetarna

De fem rättsfallen

1. Sexrektorn: Rektor för friskola som visade att han gillade sex på Facebook. Sas upp, fick 100.000 kr + 32 månadslöner (AD).
2. Israelvännen: Migrationsverkschef som hade Israelvänlig blogg. Omplacerades, fick 100.000 kr + 32 månadslöner (Tingsrätten).
3. Yngwie Malmsteencitat-fallet: Två Unionen-medlemmar skämtade om hot, eller hotade, chefer. Sas upp, fick 200.000 respektive 90.000 kr (förlikning, stadfäst av AD).
4. Farbror Blå: Polisman från Skåne som drev frispråkig/fantasifull blogg. Omplacerades, fick 125.000 kr + 8 månadslöner (AD).
5. Sverigedemokraten: Praktikant på ambassad som hade SD-blogg. Praktiken avslutades i förtid, fick 30.000 kr ( JK).

Källa: TCO-tidningen

• Om
• Facebook
• LinkedIn
• Senaste inlägg

Annika Ahnlund

grundare & redaktör på HRbloggen.se

Annika är grundare och redaktör för HRbloggen.se samt vd för HR etcetera AB, där hon bl a arrangerar seminarier och utbildningar för HR och chefer. I botten är hon både beteende/personalvetare fil.kand. och marknadsförare med lång erfarenhet av kommunikation från reklambranschen.

Senaste inlägg av Annika Ahnlund (Se alla)

• Därför söker era medarbetare nytt jobb 2020 - 15 januari 2020
• 2019 – året då företag insåg vikten av lärande? - 17 december 2019
• Digitala verktyg bidrar till hållbara medarbetare - 4 december 2019
• IQ-test eller personlighetstest – vad fungerar bäst i rekryteringen? - 14 november 2019
• 3 sätt för HR att agera utifrån data - 4 november 2019