Prestationsberoende medarbetare

Av Annika Ahnlund den 9 september 2011 942 visningar

HÄLSA. SvD har de senaste dagarna publicerat en rad intressanta artiklar om prestationsberoendet hos de ”duktiga flickorna”. Är detta en jämställdhetsfråga? Och hur kan man som arbetsgivare dämpa högpresterande medarbetares krav på sig själva och förebygga att de bränner ut sig?

I en av SvD:s artiklar, slår forskaren Victoria Blom fast att det inte behöver vara farligt att ställa höga krav på sig själv. Det är när man kompenserar en låg självkänsla med prestationer, som det riskerar att leda till utbrändhet. Då fortsätter man nämligen att driva sig själv att kämpa vidare – fast det uppenbarligen inte fungerar. Den yttre bekräftelsen definierar hela ens egenvärde.

Flera intressanta frågeställningar infinner sig. Varför utmärker sig till exempel kvinnor i detta sammanhang?

För det första har kvinnor generellt en något lägre självkänsla en män. Sedan har vi de där könsstereotyperna som börjar redan vid födseln: Tjejer blir mer sedda för vad de gör medan killar tillåts vara mer som de är. Även ärftlighet tycks spela roll för självkänslan, samt inlärda mönster orsakade av faktorer som syskonhierarkin.

Jämställdhetsfråga eller ej?

Jag förde igår en intressant diskussion på Twitter (via @HRbloggen) om dessa prestationsberoende kvinnor. Ledarnas konsult Klara Adolphson (@klaraadolphson) hävdar bestämt att det är en jämställdhetsfråga* och att arbetsgivarna inte kan skylla på att ”det kommer inifrån kvinnorna själva”.

Men kommer inte prestationsbehovet just inifrån individerna själva? Jag har studerat psykologi på heltid i ett och ett halvt år, däribland utvecklingspsykologi. Det lilla barnet lägger sig tidigt till med s.k. copingstrategier i syfte att få den uppmärksamhet och kärlek av föräldrarna som det behöver. I de fall barnet upplever sig bli älskat för vad det gör – snarare än att få villkorslös kärlek för vad det är – skapas ett prestationsdrivet beteende som sedan förstärks genom betygshetsen i skolåren. Efter att personligheten är färdigformad i 20 årsåldern kan man möjligen förändra vissa beteenden, men den elementära självkänslan – eller bristen på den – kvarstår livet igenom.

Det handlar i grund och botten om vårt prestationssamhälle och dess könsstereotyper. Men även bland pojkar och män förekommer i allra högsta grad starka prestationsbehov – även om det ofta yttrar sig mer utåtagerande, tävlingsinriktat eller statusfixerat och mindre självdestruktivt än hos kvinnor.

Hur kan chefen hjälpa?

Dock har arbetsgivare en lagstadgad skyldighet att förebygga ohälsa på arbetsplatsen. Så hur kan man som chef agera för att mildra kvinnors – och mäns! – höga inre krav på sig själva? Hur förebygger man att de bränner ut sig?

Victoria Blom menar att det behövs struktur, tydlighet, inflytande och möjlighet att själv bestämma arbetstakt.

Ur ett psykologiskt perspektiv föreslår jag att man ska undvika att spä på dessa individers prestationsbehov genom att bedöma/berömma dem utifrån det de åstadkommer. Se och uppskatta dem i stället för deras personlighet, som människor och kollegor, oavsett fel och brister. Var mindre kritisk (de är redan sina egna värsta fiender) och visa tydligt att de duger och är omtyckta, precis som de är.

Och, som Kristina Elfström i ett insiktsfullt inlägg föreslår, se till att medarbetare som så behöver får chansen att arbeta med sin självkänsla.

—

* Fotnot: Med jämställdhet menas att män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla väsentliga områden.

—

Läs även vad kvinnor själva säger om sitt prestationsbehov och var det kommer ifrån:
”Man kan alltid driva sig själv ett steg längre” »
Annika Sjöö: ”Likt en knarkare har jag behövt allt större doser” »

—

Läs mer om termen prestationsberoende i denna artikels högerspalt.

Om
Facebook
LinkedIn
Senaste inlägg

Annika Ahnlund

grundare & redaktör på HRbloggen.se

Annika är grundare och redaktör för HRbloggen.se samt vd för HR etcetera AB, där hon bl a arrangerar seminarier och utbildningar för HR och chefer. I botten är hon både beteende/personalvetare fil.kand. och marknadsförare med lång erfarenhet av kommunikation från reklambranschen.