Heta och kalla konflikter – HRbloggen.se
Hem » org & ledarskap

Heta och kalla konflikter

Av den 8 juli 2011 942 visningar
ORGANISATION & LEDARSKAP. I denna vår tredje del av artikelserien om konflikter, ska vi se närmare på skillnaden mellan heta och kalla konflikter. [Text: Gustav Bates]

En av mina favoriter inom konfliktteori är en man som hette Danaan Parry. Han har bland annat sagt: ”You can’t have conflict resolution without conflict”.

Nu menar jag inte att man ska se till att det blir konflikter, utan att man ska våga se och lyfta fram dem som finns. Det är dags att vi börjar se verkligheten som den är, inte som vi kanske skulle vilja att den var. Verkligheten kommer att bli som vi vill om vi ser till att vara aktiva i det vi gör och slutar fega ur!

Dr Friedrich Glasl har arbetat med konfliktlösning i över 30 år och hans teorier och teknik har gett honom respekt över hela världen. Glasl har identifierat en dimension för att dela in konflikter utifrån den stämning som dominerar inom och mellan parterna. Enligt denna dimension kan man skilja mellan heta och kalla konflikter.

Kalla konflikter

En kall konflikt är en konflikt där man smyger med själva konflikten, där man inte vågar, vill se eller accepterar att det finns en konflikt. Det är den svåraste formen av konflikt som finns, eftersom den kanske inte alls syns för en utomstående part. Frågan är nu hur du ska kunna identifiera kalla konflikter?

Kalla konflikter kännetecknas ofta av en stämning av besvikelse, desillusion och frustration. Det finns inga ädla mål som engagerar parterna, ideal förkastas som illusioner, entusiasm betraktas som naivitet och höga ideal och mål betraktas som egoistiska begär. Det finns inga gemensamma visioner och idéer som förenar gruppen. Många gånger gottar man sig sarkastiskt över bristen på egna drivkrafter och på sina mindre ädla mål, men inga medgivande skulle ges om någon annan påpekade faktumet.

Klimatet är iskallt och parterna upplever en inre tomhet och kommunikationen är starkt begränsad. Endast genom att jämföra sig med en ännu svartare bild av hur motparten ser ut och gör, kan man vinna ett visst existensberättigande.

”Din mamma jobbar inte här”

Kalla konflikter tar sig uttryck i att man istället för att ta upp vad man känner, mest snackar skit om varandra och försöker vinna över så många som möjligt på sin sida. Skyltar som har budskapet ”Din mamma arbetar inte här, diska din egen disk” eller liknande är ofta ett tecken på kalla konflikter. Det som händer är att allt avhumaniseras, vilket leder till att ingen vill ta tag i situationen eftersom alla är beredda på att om någon sticker ut halsen ska man göra sitt bästa för att hugga av dennes hals.

Man gaddar ofta ihop sig i små grupper, där man inte gärna släpper in någon ny om denna inte på något vis berättigar den egna gruppens åsikter väldigt starkt. Det kan t.ex. vara genom att i kraftiga ordalag ta avstånd från någon i en annan grupp, på det viset förstärks en konfliktstruktur.

I kalla konflikter är det ofta oerhört svårt att finna en tydlig sakfråga som konflikten handlar om. Från början kanske det fanns en sakfråga, men den har legat där så länge att den ofta är bortglömd. Kalla konflikter figurerar ofta i relationer med eventuella partners.

Med lite finare ord kan man säga att: De sociala interaktionerna domineras av opersonliga styrnings- och kontrollmekanismer. Parterna hindrar inte varandra genom direkta personliga störningsaktioner, utan lägger procedurer och systemtvång i vägen för varandra. Med andra ord har vi en social struktur, där vi har väldigt bestämda förtrycksmekanismer som bestämmer hur vi ska bete oss mot varandra.

Den apati och vanmakt som kommer som ett brev på posten i sådana här lägen resulterar i att den negativa spiralen förstärks. Vidare kan känslan av maktlöshet leda till att man uppfattar den andra eller de andra grupperingarna som mycket mera maktfulla. Därigenom tillskriver man dem ansvaret för hur det ser ut och skuldbelägger dem för att det inte är bra.

Heta konflikter

Heta konflikter kan man på sätt och vis säga är kalla konflikters motsats. Men även dessa har en hel del kännetecken:

Parterna är starkt engagerade, upphetsade och besjälade av ideal och av de egna idealens förträfflighet. Det viktigaste för parterna är att genomföra sina visioner. Att det blir konflikter är bara en bieffekt som kommer sig av att något eller någon står i vägen för att genomföra dem.

Parterna är övertygade om sin egen ärlighet och sitt goda uppsåt, den egna motivationen idealiseras och parterna är inte i stånd att se eller erkänna eventuella tvivelaktiga motiv hos sig själva. De inblandade har en överdrivet positiv självbild och överskattar sin egen kraft och oövervinnlighet.

I allmänhet är parterna medvetna om de skador som tillfogas motparten, men det är dock inte huvudsyftet med agerandet, bara oavsiktliga bieffekter. Man ser inte någon skuld för det, eftersom man bara gör det i det ”godas” namn.

Gustav Bates

Gustav Bates

Konfliktlösare & UtbildningspedagogJagochBates
Gustav har arbetat med konflikter sedan början av 2000-talet. Som konfliktlösare befinner han sig hos allt från multinationella företag till individer, allt från lugna skolbänkar till hätsk verklighet.
Gustav Bates
Print Friendly, PDF & Email

Tags: , ,

Lämna en kommentar

Håll en trevlig ton och undvik reklam. Opassande kommentarer redigeras eller raderas.

Meny