ABC-modellen hjälper dig förstå konflikter

Av Gustav Bates den 1 juni 2011 942 visningar

ORGANISATION & LEDARSKAP. ABC-modellen – även kallad konflikttriangeln – är en enkel men överskådlig modell för att synliggöra olika sidor av en konflikt. När vi förstår mekanismerna bakom konflikten kan vi också bättre hantera den.
[Text: Gustav Bates. Redigering & illustration: Annika Ahnlund]

Skaparen av ABC-triangeln är fredsforskaren Johan Galtung, som med stor framgång har använt den i sitt yrkesliv. Enligt ABC-modellen kan vi avbilda en konflikt som en triangel, där respektive hörn representerar de viktigaste aspekterna av alla konflikter.

C: Oförenliga mål (conflict)

C-hörnet av konflikttriangeln fokuserar på konfliktens sakfrågor. I konflikter finns alltid någon form av oförenligt mål. Ofta är det saker som någon gör (beteenden) som frustrerar andra personer. Samtidigt är det ofta saker som inte uttalas utan bara skapar irritation. Det resulterar i att ens irritation manifesterar sig i ”fel” forum som i sin tur bara leder till en eskalering av konflikten.

Man kan säga att det finns tre kategorier av konflikter:

I fördelningskonflikter konkurrerar parterna om något som går att dela upp. Det kan handla om pengar (t ex budgetfördelning, löneutrymme), tid (t ex fördelning av tid till olika arbetsuppgifter), plats (gränsdragningar), mat, uppmärksamhet, råvaror osv. Konflikten handlar då om hur man ska dela upp resurserna mellan de inblandade parterna.
I positionskonflikter konkurrerar man om en resurs som är odelbar eller som uppfattas som odelbar, nämligen en position inom systemet. Exempelvis en chefsposition i en organisation. Positionskonflikter känns ofta svårare att lösa än fördelningskonflikter eftersom vi sitter fast i vårt tänkande och inte kan se att positionen kan omvandlas på något vis. Inom ramen för projekt är just positionskonflikter rätt vanliga.
I ordningskonflikter handlar konflikten om vilka regler som ska gälla. Antingen finns det inga regler eller så vill någon part riva gällande ordning och ersätta den med något annat. Det kan gälla organisationsstrukturen i ett företag, den sociala normen för vårt beteende, stadgar i en förening eller ett lands medlemskap i en politisk union.

Ordningskonflikter utmanar parternas grundläggande värden och visioner och väcker därför extra starka känslor bland alla parter. Hela ens identitet kan kännas ifrågasatt.

Tänk dig att en ny personalchef kommer in och säger: ”Nu ska ni få vara med om något spännande: Vi ska införa ett nytt system för vår internkommunikation. Det går ut på att vi ska använda oss av en facilitator när vi har våra måndagsmöten.” Det kan räcka för att några i gruppen ska känna sig hotade. De har ju känt att deras kommunikation har fungerat bra tidigare.

B: Beteende

Hur parterna beter sig i en konflikt är en grundläggande del av varje konfliktanalys och kan bestå av många olika aspekter. Men vi nöjer oss med att skilja på tre olika nivåer av manifest konfliktbeteende:

Direkt kommunikation: Verbal eller ickeverbal kommunikation mellan parterna, t.ex. samtal, debatter, förhandlingar eller skriftväxling av olika slag. Kom ihåg att kroppen kommunicerar mycket mera än munnen.
Handlingar: En handling är naturligtvis också en form av kommunikation. Att en part ställer den andra parten inför ett fullbordat faktum: att man t ex har sågat ner en grannes träd eller anställt en projektkoordinator utan att ha konsulterat sina kollegor.
Fysiskt våld: Fysiskt våld är en typ av handling, men särskiljs då det innebär en drastisk förändring av konfliktförloppets vanliga eskaleringstempo. Samtidigt är fysiskt våld ofta en ändpunkt i svåra konflikter och kan inbegripa allt från att slå någon till att döda.

En konflikt kan också sakna beteendekomponent och kallas då latent. Exempel på sådana intressemotsättningar är de mellan USA och Sovjet under kalla kriget, mellan dagens I-länder och U-länder eller mellan arbetsgivare och arbetstagare.

A: Attityder

A-hörnet handlar om att identifiera de individuella delarna i en konflikt:

Vad tänker parterna? Den kognitiva delen av A-hörnet handlar om vilka bilder parterna har av sig själva, av motparten, sakfrågan, händelserna osv. Men det handlar också om parternas grundföreställningar om hur människor och organisationer fungerar och hur man bör förhålla sig. Normalt har parterna väldigt olika bilder av vad som har hänt och varför. Ofta förändras dessutom bilderna under konfliktens förlopp, vilket leder till att gapet mellan parterna bara ökar! En särskilt viktig del av A-hörnet är den bild man har av motparten. I konflikter kan det utvecklas till fiendebilder av motparten som oärlig, aggressiv, opålitlig, bedragande osv.
Vad känner parterna? Den känslomässiga aspekten handlar om vilka känslor som väcks inom parterna i en konflikt och hur de hanterar dem. Rädsla är en vanlig känsla i en konflikt, vanligen i form av att gå miste om någon eller något. Men ofta är det betydligt mer komplicerat än så. Dels är det ibland svårt att förstå vad man egentligen känner och dels är det svårt att skilja gamla känslor från färska känslor.
Vad vill parterna? Det här handlar om vilken motivation de olika parterna har. Vad är då motivation? Jo den innehåller mål, motiv, önskningar, avsikter och strävande – element som ofta förändras under tiden som konflikten pågår.

Nästa avsnitt av artikelserien kommer att närmare ta upp heta och kalla konflikter. Därefter ska vi gå vidare och se vad som händer om vi bygger upp konflikttriangeln till ett isberg.

Fotnot: Denna artikel bygger på text av Thomas Jordan utifrån Mats Fribergs skrift Towards a theory of conflict and conflict resolution, Working Paper no 2, Centre for East and Southeast Asian Studies, Göteborgs universitet, 1990. Mats har i sin tur lånat ABC-triangeln från fredsforskaren Johan Galtung.

Om
Twitter
LinkedIn
Senaste inlägg

Gustav Bates

Konfliktlösare & Utbildningspedagog på JagochBates

Gustav har arbetat med konflikter sedan början av 2000-talet. Som konfliktlösare befinner han sig hos allt från multinationella företag till individer, allt från lugna skolbänkar till hätsk verklighet.