Positiva aspekter på Rehabiliteringskedjan
REHABILITERING. I slutspurten inför valet har vi serverats många tragiska exempel på svårt sjuka människor som utförsäkrats och tvingas söka socialbidrag. Och självklart finns det individer som kommit i kläm av sjukförsäkringsreformen. Men det finns också positiva aspekter på de tuffa reglerna som förtjänar att lyftas fram.
Rehabiliteringskedjan ställer inte bara större krav på den sjukskrivne, utan även på att arbetsgivaren tar ett större ansvar för en snabb rehabilitering.
– Folk hamnar inte mellan stolarna på samma sätt längre och man får snabbare hjälp att bli frisk. Förut kunde ärenden ligga hur länge som helst och varken vården eller arbetsgivaren hade något driv i frågan, säger Stig Orustfjord, överdirektör vid Försäkringskassan till DN.
Försäkringskassans utredning av effekterna av de nya sjukförsäkringsreglerna visar inte bara att handläggningen har förbättrats, sjukskrivningstiden har blivit kortare och de påbörjade sjukfallen har minskat. Tidsgränserna i kedjan har även gjort att sjukskrivnas arbetsförmåga utreds snabbare och att samarbetet mellan de olika aktörerna blivit bättre.
Ett exempel på hur bra det kan bli om rehabiliteringen görs rätt är Malin Byström, som efter en lång sjukskrivning för utmattningssyndrom kunde återgå i jobb igen. Hon skriver själv i en debattartikel i Aftonbladet att hon behövde en kick i baken:
”I debatten beskrivs ibland vi som blivit omförsäkrade som offer. Det gör mig upprörd och jag känner mig kränkt. Jag vill komma tillbaka och arbeta, inte beskrivas som ett offer.
Tack vare introduktionsprogrammet är jag säker på att jag har kommit tillbaka snabbare och med en annan attityd. Jag har känt mig friskare av att ha kontakt på mina villkor med Arbetsförmedlingen än att vara en i mängden hos Försäkringskassan. Om man blir sjuk ska man få hjälp och stöd. Men jag personligen behövde också en kick i baken. Att själv bedöma när man är redo att arbeta igen kan vara svårt. Och då är det viktigt att stödet finns där. Inte minst från arbetsgivaren. Jag har haft turen att ha en utmärkt arbetsgivare som har stöttat, bromsat, peppat och stämt av. Tillsammans har vi arbetat för en frisk Malin. Hur hade mitt liv sett ut om jag varit kvar i sjukföräkringen i stället för att få den här chansen?
Den första oktober arbetar jag heltid.”
PS. För att det ska kunna bli så bra som i Malins fall, behöver cheferna förstås ha kompetens inom rehabilitering och regelverket kring tidsgränserna. En företagsintern utbildning är en kostnadseffektiv lösning, kontakta mig för mer information.
Annika Ahnlund
Senaste inlägg av Annika Ahnlund (Se alla)
- Därför söker era medarbetare nytt jobb 2020 - 15 januari 2020
- 2019 – året då företag insåg vikten av lärande? - 17 december 2019
- Digitala verktyg bidrar till hållbara medarbetare - 4 december 2019
- IQ-test eller personlighetstest – vad fungerar bäst i rekryteringen? - 14 november 2019
- 3 sätt för HR att agera utifrån data - 4 november 2019
Tags: arbetsmiljö, chefens ansvar, rehabilitering, sjukskrivning