Human Resources för Homo Sapiens?
STRATEGISK HR. Human Resources (förkortas HR) kallas hanteringen av ett företags mänskliga resurser. De senare åren har diskussionerna varit många och långa. För vem eller vilka finns personalavdelningen till? Vad är personalavdelningens roll? Vem är egentligen kund?
Den så kallade HR-transformationen har medfört att HR fungerar som en stödfunktion för chefer – med aktieägarnas bästa för sina ögon. Men många anställda önskar säkert att personalavdelningen skulle vara mer öppen även för dem och deras behov.
Någonting har hänt
Förr var den anställde medarbetaren (den mänskliga resursen) välkommen till personalavdelningen. För att lösa ett problem, för att få stöd eller för att helt enkelt prata med någon annan än chefen om sin arbetssituation.
På många företag fungerar det inte så idag. Anställda vittnar om att de inte känner sig välkomna. ”Det känns som om man bara kommer och stör”. HR är nu fullt upptagna av sitt strategiska, inre arbete. HR är inte längre till för ”de mänskliga resurserna” i första hand.
Har HR kört fast i den introverta labyrinten?
De maskinella resurserna har nog de flesta företagare noga koll på, vilka maskiner som behöver service och vilka avskrivningar man har, hur mycket som finns i lager och vad som krävs för att leverera rätt vara i rätt tid.
Det är fascinerande att HR-branschen fortfarande diskuterar – ska vi arbeta operativt eller strategiskt? Strateger vill alla vara – men vem ska då utföra det operativa arbetet? Har inte HR liksom kört fast i det här introverta hjulspåret?
Individen i centrum lönsamt
Är det inte dags nu att prioritera och sätta människan i centrum? Anställda som mår dåligt – producerar dåligt. Ekvationen är enkel. Varför inte göra allt för att fånga upp tidiga signaler och handla proaktivt innan den mänskliga resursen hamnar som ett vrak hos företagshälsovården?
För företagets bästa resultat
Mycket tid går åt till att klargöra för organisationen HR:s identitet och existensberättigande. Värdefull tid som skulle kunna ägnas åt de mänskliga resurserna – för företagets bästa resultat – och därför även till aktieägarnas glädje! Och inte minst för de anställdas trygghet och trivsel.
I denna fråga sticker HR-bloggen medvetet ut hakan lite.
Vad tycker du? Vi välkomnar en debatt!
Foto: Bildbyrå www.pixgallery.com © Johan Wedenström
Ingrid Iliou
Senaste inlägg av Ingrid Iliou (Se alla)
- Delaktighet ger lyckade kompetensinventeringar - 26 maj 2010
- Human Resources för Homo Sapiens? - 5 maj 2010
- Har du koll på företagets nyckelpersoner? Hög tid att påbörja kompetensinventering! - 30 april 2010
Tags: debatt, strategisk HR
HRbloggen.se startades 2009, valdes 2011 till Sveriges bästa HR-blogg och utnämndes 2016 till en av Sveriges bästa företagsbloggar. Grundare och redaktör är Annika Ahnlund. 
Hej Ingrid och tack för ett välbehövligt inlägg. Du borde få "Sticka ut -hakanpriset" ! Din fråga om HR har kört fast i sitt eget hjul är berättigad. Detta att alltid behöva legitimera sin existens är inte eftersträvansvärt och framförallt inte lönsamt för organisationen. Hur mycket ska HR lägga över på chefer av det jobb som egentligen skulle/borde utföras av HR. Jag tror att det i vissa organisationer av större modell är möjligt att jobba på det sättet, men i mindre så är det uteslutet. Där ska HR vara operativ. Ingen annan har den kompetensen som krävs för att hantera företagets "human resource" inkluderande "tråkiga" uppgifter som rehab och övriga administrativa anställningsfrågor. De andra har fullt upp med att hantera den affärsmässiga verksamheten. Sen´tro det eller ej. Det finns de inom HR som tycker det är stimulerande att hantera det operativa arbetet och ändå kan se en lönsam del i resultatet. Jag tror att vi faktiskt måste erkänna att HR är mer än strategier i ledningsgrupper och arbeta därefter för organisationens bästa. Jörgen E HR konsult
Håller helt med ovanstående talare.
I din fråga berör du just alla dessa aspekter som jag i mitt arbete vill få fram. Att vi har glömt det viktigaste i hela HR funktionen, människan. En variabel som inte är konstant på något sätt. En organisation består av människor på olika plan och om inte alla"hanteras" utifrån sin position och förutsättningar, blir det som att kasta in en näve grus i maskineriet – men använda lyxolja till servon.
Rebecca
MOE Consulting
HR skall hantera spänningsfältet mellan medarbetare och organisation. Här finns ett ständigt pågående utbyte och anställningskontraktet, även det psykologiska, måste hela tiden försöka befinna sig i balans mellan givande och tagande, investering och utfall. Om man betraktar organisationen i ett systemiskt perspektiv är det hela tiden pågående livet i organisationen understött av både individers medverkan och gruppers. Organisatinens inre liv måste hela tiden också förhålla sig till de yttre omständigheterna och den konkurrens att förlora resp. erhålla kompetens via medarbetare måste hanteras. HR måste arbeta i detta spänningsfält och finns inte till för någon utan är en del av.
Ing-Marie Rosvall, HR-konsult.
Egentligen fungerar de flesta trender så där: pendeln svänger för långt åt ena hållet, småningom stannar den upp lite mer i mitten. Förhoppningsvis.
För ett annat problem som HR-transformationen medfört är att cheferna fått ta över mycket av HR:s uppgifter – utan att ha vare sig utbildning eller tid för det.
Hoppas då att pendeln stannar precis rakt över Människan i centrum. Trenderna kommer och går men människan består.
Intressant inlägg Ingrid, du slår huvudet på spiken!
Väl skrivet! HR-funktionen behöver kunna balansera mellan att vara arbetsgivarens förlängda arm och att vårda just den mänskliga resursen. Precis som du skriver – om människorna i organisationen mår bra så mår organisationen bra. Arbetstagare som mår dåligt presterar därefter.
Huvudet på spiken, tjejen!
Jag förstår inte varför man alltid ska fastna i en "antingen eller"-diskussion. Det finns många som lyckas med en balansgång mellan både det strategiska och operativa.
Men intressant inlägg som visar i mångt och mycket att skygglapparna är vårt främsta sätt att få fokus, vilket tyvärr utesluter alldeles för mycket annat… exempelvis den redan nämnda balansen. Dags att ändra på vårt eget sätt att tänka kanske? /J