Hem » arbetsrätt

Vad händer med arbetsrätten efter valet?

Av den 29 oktober 2014 1 763 visningar
REAKTIONER
Arbetsrätt - arbetsbrist
ARBETSRÄTT. Regeringsskiftet kommer att innebära förändringar i arbetsrätten. Vår arbetsrättsexpert Jörgen Edlén berättar vilka av valrörelsens heta potatisar som kan tänkas bli verklighet.

Efter valet har vi som bekant fått en ny regering, en koalition bestående av S och MP. Under valrörelsen debatterades en rad arbetsrättsliga frågor. Några handlar om återkommande politisk retorik och är alltid uppe på agendan, medan andra förslag kan tänkas bli verklighet.

Begränsning av visstidsanställningar
Det blir sannolikt en skärpning av rätten att använda de olika tidsbegränsningsgrunderna provanställning, allmän visstid, vikariat och säsonganställning i en kedja av olika anställningar.

Sverige har fått kritik från EU om att arbetsgivare har möjlighet att ”missbruka” användandet av tidsbegränsade anställningar genom att stapla dessa på varandra och därmed hindra anställningstrygghet i stället för att tillsvidareanställa. Enligt EU så kan reglerna i LAS tillämpas på ett sådant sätt som inte är förenligt med det som gäller enligt EU-direktivet.

Allmän visstid får användas i högst sammanlagt två år under en 5 årsperiod, därefter blir anställningen automatiskt en tillsvidareanställning. Samma regler gäller för vikariat.
Rent teoretiskt skulle en arbetsgivare kunna laborera med olika tidsbegränsningar och på så sätt ha en och samma anställd på olika anställningar år efter år utan att denne får en fast anställning.

Men, oavsett detta så måste regeringen göra en ändring, som dels tillfredsställer EU-direktivet och dels de egna leden. Lagen om anställningsskydd har som huvudregel att det är tillsvidareanställning som gäller. Man kan tänka sig att de olika tidsbegränsningsreglerna finns kvar, men med en begränsning i tid och omfattning.


Undantag för två anställda
Möjligheten att undanta två anställda vid turordning i samband med arbetsbristuppsägning är en fråga som i princip varit upp till diskussion sedan undantagsregeln infördes 2001. Här föreligger olika uppfattning mellan regeringspartierna och vänstern. Det är inte särskilt troligt att denna regel avskaffas inom överskådlig tid. Vilken faktisk betydelse regeln har kan vara svårt att få fram, men helt säkert en politisk och facklig betydelse.

Rätt till heltid
Politisk retorik som inte kan bli verklighet under en överskådlig tid. Möjligtvis att kollektivavtal på den offentliga sidan kan införa detta som huvudregel med möjlighet till undantag.

Begränsning av användandet av bemanningsföretag
Det finns redan idag överenskommelser i kollektivavtal om att begränsa antalet inhyrda i samband med neddragningar, men att lagstifta om detta skulle kunna kollidera med EU-rätten om fri företagssamhet.

Återställande av sänkta arbetsgivaravgifter för unga arbetstagare
Den tidigare regeringen sänkte arbetsgivaravgifterna för unga anställda från 31,42 % till 15,49 %. Syftet med detta var att underlätta för unga arbetssökande att komma in på arbetsmarknaden. Störst betydelse anses detta haft inom servicesektorn. Förslag finns nu på att återställa arbetsgivaravgiften till den som gäller för övriga anställda. Vad det i så fall får för effekt på arbetsmarknaden återstår att se.

Avskaffande av Laval-lagen
2010 klubbade riksdagen den så kallade Lex Laval, som bestämmer hur utländsk arbetskraft ska behandlas i Sverige. Lagändringen kom efter att EU-domstolen konstaterat att en facklig blockad av ett lettiskt skolbygge i Vaxholm 2004 stred mot EU-rätten. Några ändringar gjordes i medbestämmandelagen och utstationeringslagen, i syfte att förhindra obefogade stridsåtgärder mot utländska företag verksamma i Sverige. Regeringen har aviserat att den kommer att se över dessa bestämmelser så att svenska kollektivavtal ska gälla.

Därutöver gissar jag att några andra ändringar inom arbetsrätten blir av:

  • Skärpning av diskrimineringslagen, s.k. tillgänglighetskrav för funktionshindrade
  • Förslag till förbud mot att kräva registerutdrag (brott och sjukdom) i arbetslivet
  • Förslag om lönekartläggning varje år i stället för vart tredje år

Vad som slutligen kommer att ändras eller återställas blir till syvende och sist en fråga för Riksdagen att ta ställning till under mandattiden.

Jörgen Edlén

Jörgen Edlén

Rådgivare och förhandlareSAO – Småföretagarna
Jörgen är jurist med lång praktisk erfarenhet av HR och arbetsrätt från flera branscher, bland annat inom utveckling och avveckling. Han hjälper nu företagare med råd och praktisk hantering av olika typer av personalfrågor, främst inom arbetsrättens område.
Jörgen Edlén
Print Friendly

Lämna en kommentar

Håll en trevlig ton och undvik reklam. Opassande kommentarer redigeras eller raderas.

Meny