Hem » hälsoarbete

Hälsohetsade medarbetare?

Av den 10 september 2012 2 kommentarer 3 212 visningar
REAKTIONER
HÄLSOARBETE. Media har myntat begreppet hälsohets för medarbetare som känner sig pressade till en hälsosammare livsstil av sin arbetsgivare. Lägg fokus på de goda exemplen i stället, tycker vår hälsostrateg Christin Berg.

HälsohetsFörra veckan sände P1, Kropp och själ, ett intressant program kring hälsohets på jobbet. Där diskuterades vilka konsekvenser hälsoinsatser på arbetet kan leda till. De pratade bland annat om exempel på kontroll och förbud. Du kan lyssna på programmet i sin helhet här.

Hälsohets har ju för övrigt blivit ett rätt poppis uttryck den senaste tiden. Se det som en bubblare, kanske kniper det en plats i Språkrådets lista, ”Månadens nyord”. Och läs gärna en krönika som jag har skrivit för Tidningen Arbetsliv om du vill ha min bild av detta begrepp.

Dåliga samveten och orimliga ambitionsnivåer

Jag är absolut medveten om att vissa individer kan känna sig pressade eller då ”hälsohetsade” av sin arbetsgivare. Det kan bero på att dåliga samveten väcks till liv. Och det kan bero på att det inom vissa organisationer saknas rimliga ambitionsnivåer för vad deras medarbetare ska uppnå, både på jobbet och på fritiden. Och detta är naturligtvis inte bra.

Men i stället för att lägga fokus på hets, tycker jag att vi bör lyfta fram de goda exempel som finns. För jag är övertygad om att dessa är i klar majoritet jämfört med de hetsande företagen. I mitt jobb som hälsostrateg möter jag hela tiden organisationer, grupper och individer som på olika sätt gynnas av företagets hälsofrämjande arbete.

Friskvård – en del av det strategiska hälsoarbetet

Det är också viktigt att skilja på ett strategiskt hälsoarbete och en enstaka friskvårdsinsats. I strategin finns strukturer, där finns ledarskap, mål och målgruppsanalyser, stödfunktioner, kommunikation, påverkansmöjligheter och mycket som genomsyras av ett hälsotänk. En friskvårdsaktivitet, exempelvis en föreläsning eller en gemensam friskvårdstimma, kan vara en del av strategin. Men om det är friskvårdsaktiviteten i sig som ska rädda ett sviktande hälsoläge på arbetsplatsen, är man fel ute.

Eller som en kund till mig uttryckte det, väl medveten om att det fanns många andra aspekter att arbeta med: ”Är det här lite som att sätta plåster på en blödande pulsåder?” Därför var de också noga med att presentera min föreläsning kring stresshantering som ett inledande moment i en större plan mot en bättre hälsa på deras arbetsplats.

Med en väl genomarbetad strategi tror jag att vi undviker både plåster och hets och skapar förutsättningar för medarbetare att både må bra och prestera bra på jobbet. Skicka gärna in goda exempel från er verksamhet som vi kan dela med oss av här på HRbloggen.se.

PS. På vårt seminarium Strategiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete berättar jag mer om hur du tar ett strategiskt helhetsgrepp om hälsoarbetet.

Christin Berg
Christin Berg är processledare och utbildare inom strategiskt hälsoarbete och kommunikation, bl a på vår utbildning Strategiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete. Christins fokus ligger på att skapa förutsättningar för friskare och mer effektiv personal. Hennes utgångspunkt är att mår du bra kan du också prestera bra.
Christin Berg
Christin Berg

Senaste inlägg av Christin Berg (Se alla)

Print Friendly

Tags: , , , ,

2 kommentarer »

  • Birgitta skriver:

    Jag jobbar med människor som står utanför arbetsmarknaden, främst unga Många av dem har problem med droger och att hitta sig själva.
    Deras ekonomi har rasat samman och deras erättningar räcker inte till, då många har skuldsatt sig för att deras liv ska se ut som alla andras. Hos läkare blir de sjukskrivna och får medicin Hos soc får de pengar, som de använder efter eget tycke och smak,tills de blir hemlösa, då får de veckopeng och hyran betald( det finns små radhusliknande längor där de erbjuds tillfälligt boende)Hos oss ska de jobba om de orkar ta sig dit….En del har psykologhjälp,fast bara sådana som orkar prata och de som varit knutna till psykiatrin genom sitt missbruk eller annat som tex bokstavsdiagnoser Vi vet mycket om dem, men sammarbetar inte med någon av de andra instanserna pga sekretess Nu ärdet snart Jul och många far illa, en del orkar inte komma eftersom de känner hopplöshet och andra har redan gått in i dimmorna. får se om vi kan ta nya tag efter julens helger eller om vi blir en del av en besparing, det är dyrt med omtanke och vi sitter i mycket möten och debriefingsamtal

    God Jul
    Birgitta

  • När man använder ordet ”hälsohets” så blir det självklart en negativ klang, då hets och stress är något vi vill undvika.
    Jag har själv under ca 30 år arbetat med träning och friskvård och även team- och ledarskapsutveckling och sett väldigt positiva effekter utav det arbetet.
    Jag brukar säga att vi får bara ett jordeliv i den kroppen vi lever i och att vi har ett ansvar mot oss själva och faktiskt viss del till samhället.
    Om företaget som jag jobbar för, satsar på hälsofrämjande aktiviteter för att jag ska må bättre, så välkomnar jag det! Håller med Christin Berg i sin artikel, att det inte räcker med en punktinsats, utan det krävs uppföljning. Det gäller alla förändringsprocesser, vare sig det gäller personlig hälsa eller välmående i sin arbetsgrupp, som bygger på ett gott samarbete, bra kommunikation, tillit etc.
    Däremot så har våra sociala medier tagit över och många utav dom som tränar, mer än gärna lägger ut vad, när och hur mycket dom presterat i sin träning t ex. Effekten av hur mycket det påverkar andra till att känna hets med träning vet jag inte. Det kanske fyller ett egobehov av att visa att man är aktiv för omvärlden? Högre status?
    Något som jag däremot vet med säkerhet, är att göra någon typ av pulshöjande aktivitet och varierad kost leder till en bättre hälsa. Man får bara en kropp – den ska hålla ganska länge – ta hand om den!
    Veronica

Lämna en kommentar

Håll en trevlig ton och undvik reklam. Opassande kommentarer redigeras eller raderas.

Meny